Lös ut x
x=-4
x=10
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-6 ab=-40
För att lösa ekvationen, faktor x^{2}-6x-40 med hjälp av formel x^{2}+\left(a+b\right)x+ab=\left(x+a\right)\left(x+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-40 2,-20 4,-10 5,-8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -40.
1-40=-39 2-20=-18 4-10=-6 5-8=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-10 b=4
Lösningen är det par som ger Summa -6.
\left(x-10\right)\left(x+4\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(x+a\right)\left(x+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
x=10 x=-4
Lös x-10=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-6 ab=1\left(-40\right)=-40
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-40. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-40 2,-20 4,-10 5,-8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -40.
1-40=-39 2-20=-18 4-10=-6 5-8=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-10 b=4
Lösningen är det par som ger Summa -6.
\left(x^{2}-10x\right)+\left(4x-40\right)
Skriv om x^{2}-6x-40 som \left(x^{2}-10x\right)+\left(4x-40\right).
x\left(x-10\right)+4\left(x-10\right)
Utfaktor x i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(x-10\right)\left(x+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-10 genom att använda distributivitet.
x=10 x=-4
Lös x-10=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}-6x-40=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\left(-40\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -6 och c med -40 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\left(-40\right)}}{2}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+160}}{2}
Multiplicera -4 med -40.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{196}}{2}
Addera 36 till 160.
x=\frac{-\left(-6\right)±14}{2}
Dra kvadratroten ur 196.
x=\frac{6±14}{2}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{20}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±14}{2} när ± är plus. Addera 6 till 14.
x=10
Dela 20 med 2.
x=-\frac{8}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±14}{2} när ± är minus. Subtrahera 14 från 6.
x=-4
Dela -8 med 2.
x=10 x=-4
Ekvationen har lösts.
x^{2}-6x-40=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-6x-40-\left(-40\right)=-\left(-40\right)
Addera 40 till båda ekvationsled.
x^{2}-6x=-\left(-40\right)
Subtraktion av -40 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}-6x=40
Subtrahera -40 från 0.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=40+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=40+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=49
Addera 40 till 9.
\left(x-3\right)^{2}=49
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{49}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=7 x-3=-7
Förenkla.
x=10 x=-4
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}