Lös ut x
x=-5
x=31
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-26 ab=-155
För att lösa ekvationen, faktor x^{2}-26x-155 med hjälp av formel x^{2}+\left(a+b\right)x+ab=\left(x+a\right)\left(x+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-155 5,-31
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -155.
1-155=-154 5-31=-26
Beräkna summan för varje par.
a=-31 b=5
Lösningen är det par som ger Summa -26.
\left(x-31\right)\left(x+5\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(x+a\right)\left(x+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
x=31 x=-5
Lös x-31=0 och x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-26 ab=1\left(-155\right)=-155
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-155. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-155 5,-31
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -155.
1-155=-154 5-31=-26
Beräkna summan för varje par.
a=-31 b=5
Lösningen är det par som ger Summa -26.
\left(x^{2}-31x\right)+\left(5x-155\right)
Skriv om x^{2}-26x-155 som \left(x^{2}-31x\right)+\left(5x-155\right).
x\left(x-31\right)+5\left(x-31\right)
Utfaktor x i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(x-31\right)\left(x+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-31 genom att använda distributivitet.
x=31 x=-5
Lös x-31=0 och x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}-26x-155=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{\left(-26\right)^{2}-4\left(-155\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -26 och c med -155 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{676-4\left(-155\right)}}{2}
Kvadrera -26.
x=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{676+620}}{2}
Multiplicera -4 med -155.
x=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{1296}}{2}
Addera 676 till 620.
x=\frac{-\left(-26\right)±36}{2}
Dra kvadratroten ur 1296.
x=\frac{26±36}{2}
Motsatsen till -26 är 26.
x=\frac{62}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{26±36}{2} när ± är plus. Addera 26 till 36.
x=31
Dela 62 med 2.
x=-\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{26±36}{2} när ± är minus. Subtrahera 36 från 26.
x=-5
Dela -10 med 2.
x=31 x=-5
Ekvationen har lösts.
x^{2}-26x-155=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-26x-155-\left(-155\right)=-\left(-155\right)
Addera 155 till båda ekvationsled.
x^{2}-26x=-\left(-155\right)
Subtraktion av -155 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}-26x=155
Subtrahera -155 från 0.
x^{2}-26x+\left(-13\right)^{2}=155+\left(-13\right)^{2}
Dividera -26, koefficienten för termen x, med 2 för att få -13. Addera sedan kvadraten av -13 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-26x+169=155+169
Kvadrera -13.
x^{2}-26x+169=324
Addera 155 till 169.
\left(x-13\right)^{2}=324
Faktorisera x^{2}-26x+169. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-13\right)^{2}}=\sqrt{324}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-13=18 x-13=-18
Förenkla.
x=31 x=-5
Addera 13 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}