Lös ut x (complex solution)
x=1+\sqrt{3}i\approx 1+1,732050808i
x=-\sqrt{3}i+1\approx 1-1,732050808i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-2x+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 4}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -2 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 4}}{2}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-16}}{2}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{-12}}{2}
Addera 4 till -16.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{3}i}{2}
Dra kvadratroten ur -12.
x=\frac{2±2\sqrt{3}i}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2+2\sqrt{3}i}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{3}i}{2} när ± är plus. Addera 2 till 2i\sqrt{3}.
x=1+\sqrt{3}i
Dela 2+2i\sqrt{3} med 2.
x=\frac{-2\sqrt{3}i+2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{3}i}{2} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{3} från 2.
x=-\sqrt{3}i+1
Dela 2-2i\sqrt{3} med 2.
x=1+\sqrt{3}i x=-\sqrt{3}i+1
Ekvationen har lösts.
x^{2}-2x+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-2x+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
x^{2}-2x=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}-2x+1=-4+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=-3
Addera -4 till 1.
\left(x-1\right)^{2}=-3
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{-3}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\sqrt{3}i x-1=-\sqrt{3}i
Förenkla.
x=1+\sqrt{3}i x=-\sqrt{3}i+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}