Faktorisera
\left(x-16\right)\left(x-3\right)
Beräkna
\left(x-16\right)\left(x-3\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-19 ab=1\times 48=48
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som x^{2}+ax+bx+48. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-48 -2,-24 -3,-16 -4,-12 -6,-8
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 48.
-1-48=-49 -2-24=-26 -3-16=-19 -4-12=-16 -6-8=-14
Beräkna summan för varje par.
a=-16 b=-3
Lösningen är det par som ger Summa -19.
\left(x^{2}-16x\right)+\left(-3x+48\right)
Skriv om x^{2}-19x+48 som \left(x^{2}-16x\right)+\left(-3x+48\right).
x\left(x-16\right)-3\left(x-16\right)
Utfaktor x i den första och den -3 i den andra gruppen.
\left(x-16\right)\left(x-3\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-16 genom att använda distributivitet.
x^{2}-19x+48=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{\left(-19\right)^{2}-4\times 48}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-4\times 48}}{2}
Kvadrera -19.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-192}}{2}
Multiplicera -4 med 48.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{169}}{2}
Addera 361 till -192.
x=\frac{-\left(-19\right)±13}{2}
Dra kvadratroten ur 169.
x=\frac{19±13}{2}
Motsatsen till -19 är 19.
x=\frac{32}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±13}{2} när ± är plus. Addera 19 till 13.
x=16
Dela 32 med 2.
x=\frac{6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±13}{2} när ± är minus. Subtrahera 13 från 19.
x=3
Dela 6 med 2.
x^{2}-19x+48=\left(x-16\right)\left(x-3\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 16 och x_{2} med 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}