Lös ut x
x=-8
x=7
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=1 ab=-56
Lös ekvationen genom att faktorisera x^{2}+x-56 med hjälp av formeln x^{2}+\left(a+b\right)x+ab=\left(x+a\right)\left(x+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,56 -2,28 -4,14 -7,8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -56.
-1+56=55 -2+28=26 -4+14=10 -7+8=1
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=8
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(x-7\right)\left(x+8\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(x+a\right)\left(x+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
x=7 x=-8
Lös x-7=0 och x+8=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=1 ab=1\left(-56\right)=-56
Lös ekvationen genom att faktorisera den vänstra delen med gruppering. Först måste den vänstra sidan skrivas om som x^{2}+ax+bx-56. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,56 -2,28 -4,14 -7,8
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -56.
-1+56=55 -2+28=26 -4+14=10 -7+8=1
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=8
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(x^{2}-7x\right)+\left(8x-56\right)
Skriv om x^{2}+x-56 som \left(x^{2}-7x\right)+\left(8x-56\right).
x\left(x-7\right)+8\left(x-7\right)
Bryt ut x i den första och 8 i den andra gruppen.
\left(x-7\right)\left(x+8\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-7 genom att använda distributivitet.
x=7 x=-8
Lös x-7=0 och x+8=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}+x-56=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\left(-56\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 1 och c med -56 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\left(-56\right)}}{2}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1+224}}{2}
Multiplicera -4 med -56.
x=\frac{-1±\sqrt{225}}{2}
Addera 1 till 224.
x=\frac{-1±15}{2}
Dra kvadratroten ur 225.
x=\frac{14}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±15}{2} när ± är plus. Addera -1 till 15.
x=7
Dela 14 med 2.
x=-\frac{16}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±15}{2} när ± är minus. Subtrahera 15 från -1.
x=-8
Dela -16 med 2.
x=7 x=-8
Ekvationen har lösts.
x^{2}+x-56=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+x-56-\left(-56\right)=-\left(-56\right)
Addera 56 till båda ekvationsled.
x^{2}+x=-\left(-56\right)
Subtraktion av -56 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+x=56
Subtrahera -56 från 0.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=56+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=56+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{225}{4}
Addera 56 till \frac{1}{4}.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{225}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{225}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{15}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{15}{2}
Förenkla.
x=7 x=-8
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}