Faktorisera
\left(x-2\right)\left(x+8\right)
Beräkna
\left(x-2\right)\left(x+8\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=6 ab=1\left(-16\right)=-16
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som x^{2}+ax+bx-16. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,16 -2,8 -4,4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -16.
-1+16=15 -2+8=6 -4+4=0
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=8
Lösningen är det par som ger Summa 6.
\left(x^{2}-2x\right)+\left(8x-16\right)
Skriv om x^{2}+6x-16 som \left(x^{2}-2x\right)+\left(8x-16\right).
x\left(x-2\right)+8\left(x-2\right)
Utfaktor x i den första och den 8 i den andra gruppen.
\left(x-2\right)\left(x+8\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
x^{2}+6x-16=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-16\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-16\right)}}{2}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+64}}{2}
Multiplicera -4 med -16.
x=\frac{-6±\sqrt{100}}{2}
Addera 36 till 64.
x=\frac{-6±10}{2}
Dra kvadratroten ur 100.
x=\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±10}{2} när ± är plus. Addera -6 till 10.
x=2
Dela 4 med 2.
x=-\frac{16}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±10}{2} när ± är minus. Subtrahera 10 från -6.
x=-8
Dela -16 med 2.
x^{2}+6x-16=\left(x-2\right)\left(x-\left(-8\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 2 och x_{2} med -8.
x^{2}+6x-16=\left(x-2\right)\left(x+8\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}