Lös ut x (complex solution)
x=\sqrt{19}-3\approx 1,358898944
x=-\left(\sqrt{19}+3\right)\approx -7,358898944
Lös ut x
x=\sqrt{19}-3\approx 1,358898944
x=-\sqrt{19}-3\approx -7,358898944
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}+6x-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-10\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 6 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-10\right)}}{2}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+40}}{2}
Multiplicera -4 med -10.
x=\frac{-6±\sqrt{76}}{2}
Addera 36 till 40.
x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{2\sqrt{19}-6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{19}.
x=\sqrt{19}-3
Dela -6+2\sqrt{19} med 2.
x=\frac{-2\sqrt{19}-6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från -6.
x=-\sqrt{19}-3
Dela -6-2\sqrt{19} med 2.
x=\sqrt{19}-3 x=-\sqrt{19}-3
Ekvationen har lösts.
x^{2}+6x-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+6x-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
x^{2}+6x=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+6x=10
Subtrahera -10 från 0.
x^{2}+6x+3^{2}=10+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+6x+9=10+9
Kvadrera 3.
x^{2}+6x+9=19
Addera 10 till 9.
\left(x+3\right)^{2}=19
Faktorisera x^{2}+6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+3\right)^{2}}=\sqrt{19}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+3=\sqrt{19} x+3=-\sqrt{19}
Förenkla.
x=\sqrt{19}-3 x=-\sqrt{19}-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
x^{2}+6x-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-10\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 6 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-10\right)}}{2}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+40}}{2}
Multiplicera -4 med -10.
x=\frac{-6±\sqrt{76}}{2}
Addera 36 till 40.
x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{2\sqrt{19}-6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{19}.
x=\sqrt{19}-3
Dela -6+2\sqrt{19} med 2.
x=\frac{-2\sqrt{19}-6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från -6.
x=-\sqrt{19}-3
Dela -6-2\sqrt{19} med 2.
x=\sqrt{19}-3 x=-\sqrt{19}-3
Ekvationen har lösts.
x^{2}+6x-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+6x-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
x^{2}+6x=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+6x=10
Subtrahera -10 från 0.
x^{2}+6x+3^{2}=10+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+6x+9=10+9
Kvadrera 3.
x^{2}+6x+9=19
Addera 10 till 9.
\left(x+3\right)^{2}=19
Faktorisera x^{2}+6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+3\right)^{2}}=\sqrt{19}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+3=\sqrt{19} x+3=-\sqrt{19}
Förenkla.
x=\sqrt{19}-3 x=-\sqrt{19}-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}