Lös ut x
x=-6
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=5 ab=-6
För att lösa ekvationen, faktor x^{2}+5x-6 med hjälp av formel x^{2}+\left(a+b\right)x+ab=\left(x+a\right)\left(x+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 5.
\left(x-1\right)\left(x+6\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(x+a\right)\left(x+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
x=1 x=-6
Lös x-1=0 och x+6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=5 ab=1\left(-6\right)=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 5.
\left(x^{2}-x\right)+\left(6x-6\right)
Skriv om x^{2}+5x-6 som \left(x^{2}-x\right)+\left(6x-6\right).
x\left(x-1\right)+6\left(x-1\right)
Utfaktor x i den första och den 6 i den andra gruppen.
\left(x-1\right)\left(x+6\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-6
Lös x-1=0 och x+6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}+5x-6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-5±\sqrt{5^{2}-4\left(-6\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 5 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-5±\sqrt{25-4\left(-6\right)}}{2}
Kvadrera 5.
x=\frac{-5±\sqrt{25+24}}{2}
Multiplicera -4 med -6.
x=\frac{-5±\sqrt{49}}{2}
Addera 25 till 24.
x=\frac{-5±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5±7}{2} när ± är plus. Addera -5 till 7.
x=1
Dela 2 med 2.
x=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -5.
x=-6
Dela -12 med 2.
x=1 x=-6
Ekvationen har lösts.
x^{2}+5x-6=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+5x-6-\left(-6\right)=-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
x^{2}+5x=-\left(-6\right)
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+5x=6
Subtrahera -6 från 0.
x^{2}+5x+\left(\frac{5}{2}\right)^{2}=6+\left(\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera 5, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+5x+\frac{25}{4}=6+\frac{25}{4}
Kvadrera \frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+5x+\frac{25}{4}=\frac{49}{4}
Addera 6 till \frac{25}{4}.
\left(x+\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera x^{2}+5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{5}{2}=\frac{7}{2} x+\frac{5}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
x=1 x=-6
Subtrahera \frac{5}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}