Faktorisera
\left(x+6\right)\left(x+13\right)
Beräkna
\left(x+6\right)\left(x+13\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=19 ab=1\times 78=78
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som x^{2}+ax+bx+78. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,78 2,39 3,26 6,13
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 78.
1+78=79 2+39=41 3+26=29 6+13=19
Beräkna summan för varje par.
a=6 b=13
Lösningen är det par som ger Summa 19.
\left(x^{2}+6x\right)+\left(13x+78\right)
Skriv om x^{2}+19x+78 som \left(x^{2}+6x\right)+\left(13x+78\right).
x\left(x+6\right)+13\left(x+6\right)
Utfaktor x i den första och den 13 i den andra gruppen.
\left(x+6\right)\left(x+13\right)
Bryt ut den gemensamma termen x+6 genom att använda distributivitet.
x^{2}+19x+78=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-19±\sqrt{19^{2}-4\times 78}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-19±\sqrt{361-4\times 78}}{2}
Kvadrera 19.
x=\frac{-19±\sqrt{361-312}}{2}
Multiplicera -4 med 78.
x=\frac{-19±\sqrt{49}}{2}
Addera 361 till -312.
x=\frac{-19±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-19±7}{2} när ± är plus. Addera -19 till 7.
x=-6
Dela -12 med 2.
x=-\frac{26}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-19±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -19.
x=-13
Dela -26 med 2.
x^{2}+19x+78=\left(x-\left(-6\right)\right)\left(x-\left(-13\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med -6 och x_{2} med -13.
x^{2}+19x+78=\left(x+6\right)\left(x+13\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}