Lös ut x
x=\sqrt{2}+1\approx 2,414213562
x=1-\sqrt{2}\approx -0,414213562
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x-\frac{x+1}{x-1}=0
Subtrahera \frac{x+1}{x-1} från båda led.
\frac{x\left(x-1\right)}{x-1}-\frac{x+1}{x-1}=0
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera x med \frac{x-1}{x-1}.
\frac{x\left(x-1\right)-\left(x+1\right)}{x-1}=0
Eftersom \frac{x\left(x-1\right)}{x-1} och \frac{x+1}{x-1} har samma nämnare subtraherar du dem genom att subtrahera deras täljare.
\frac{x^{2}-x-x-1}{x-1}=0
Gör multiplikationerna i x\left(x-1\right)-\left(x+1\right).
\frac{x^{2}-2x-1}{x-1}=0
Kombinera lika termer i x^{2}-x-x-1.
x^{2}-2x-1=0
Variabeln x får inte vara lika med 1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-1\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -2 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-1\right)}}{2}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4}}{2}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{8}}{2}
Addera 4 till 4.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{2}}{2}
Dra kvadratroten ur 8.
x=\frac{2±2\sqrt{2}}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2\sqrt{2}+2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{2}}{2} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{2}.
x=\sqrt{2}+1
Dela 2+2\sqrt{2} med 2.
x=\frac{2-2\sqrt{2}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{2}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{2} från 2.
x=1-\sqrt{2}
Dela 2-2\sqrt{2} med 2.
x=\sqrt{2}+1 x=1-\sqrt{2}
Ekvationen har lösts.
x-\frac{x+1}{x-1}=0
Subtrahera \frac{x+1}{x-1} från båda led.
\frac{x\left(x-1\right)}{x-1}-\frac{x+1}{x-1}=0
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera x med \frac{x-1}{x-1}.
\frac{x\left(x-1\right)-\left(x+1\right)}{x-1}=0
Eftersom \frac{x\left(x-1\right)}{x-1} och \frac{x+1}{x-1} har samma nämnare subtraherar du dem genom att subtrahera deras täljare.
\frac{x^{2}-x-x-1}{x-1}=0
Gör multiplikationerna i x\left(x-1\right)-\left(x+1\right).
\frac{x^{2}-2x-1}{x-1}=0
Kombinera lika termer i x^{2}-x-x-1.
x^{2}-2x-1=0
Variabeln x får inte vara lika med 1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-1.
x^{2}-2x=1
Lägg till 1 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
x^{2}-2x+1=1+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=2
Addera 1 till 1.
\left(x-1\right)^{2}=2
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{2}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\sqrt{2} x-1=-\sqrt{2}
Förenkla.
x=\sqrt{2}+1 x=1-\sqrt{2}
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}