Lös ut x
x=\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}\approx 2,207825128
x=-\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}\approx -1,207825128
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x\left(x-1\right)=8
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 2,3.
3x^{2}-3x=8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x-1.
3x^{2}-3x-8=0
Subtrahera 8 från båda led.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 3\left(-8\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -3 och c med -8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 3\left(-8\right)}}{2\times 3}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-12\left(-8\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+96}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -8.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{105}}{2\times 3}
Addera 9 till 96.
x=\frac{3±\sqrt{105}}{2\times 3}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±\sqrt{105}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{105}+3}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{105}}{6} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{105}.
x=\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}
Dela 3+\sqrt{105} med 6.
x=\frac{3-\sqrt{105}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{105}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{105} från 3.
x=-\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}
Dela 3-\sqrt{105} med 6.
x=\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
3x\left(x-1\right)=8
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 2,3.
3x^{2}-3x=8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x-1.
\frac{3x^{2}-3x}{3}=\frac{8}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\left(-\frac{3}{3}\right)x=\frac{8}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-x=\frac{8}{3}
Dela -3 med 3.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{8}{3}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{8}{3}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{35}{12}
Addera \frac{8}{3} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{35}{12}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{35}{12}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{105}}{6} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{105}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{105}}{6}+\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}