Lös ut x
x = \frac{\sqrt{5} + 1}{2} \approx 1,618033989
x=\frac{1-\sqrt{5}}{2}\approx -0,618033989
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x+1-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
-x^{2}+x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 1 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1+4}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-1±\sqrt{5}}{2\left(-1\right)}
Addera 1 till 4.
x=\frac{-1±\sqrt{5}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{\sqrt{5}-1}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±\sqrt{5}}{-2} när ± är plus. Addera -1 till \sqrt{5}.
x=\frac{1-\sqrt{5}}{2}
Dela -1+\sqrt{5} med -2.
x=\frac{-\sqrt{5}-1}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±\sqrt{5}}{-2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{5} från -1.
x=\frac{\sqrt{5}+1}{2}
Dela -1-\sqrt{5} med -2.
x=\frac{1-\sqrt{5}}{2} x=\frac{\sqrt{5}+1}{2}
Ekvationen har lösts.
x+1-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
x-x^{2}=-1
Subtrahera 1 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-x^{2}+x=-1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}+x}{-1}=-\frac{1}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\frac{1}{-1}x=-\frac{1}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}-x=-\frac{1}{-1}
Dela 1 med -1.
x^{2}-x=1
Dela -1 med -1.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=1+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=1+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{5}{4}
Addera 1 till \frac{1}{4}.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{5}{4}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{5}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{5}}{2} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{5}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{5}+1}{2} x=\frac{1-\sqrt{5}}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}