Lös ut x
x=-1
x = \frac{19}{6} = 3\frac{1}{6} \approx 3,166666667
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x+3\left(3x+1\right)-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 2,3.
6x+9x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med 3x+1.
15x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Slå ihop 6x och 9x för att få 15x.
15x+3-2x+4=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2 med x-2.
13x+3+4=6x^{2}-12
Slå ihop 15x och -2x för att få 13x.
13x+7=6x^{2}-12
Addera 3 och 4 för att få 7.
13x+7-6x^{2}=-12
Subtrahera 6x^{2} från båda led.
13x+7-6x^{2}+12=0
Lägg till 12 på båda sidorna.
13x+19-6x^{2}=0
Addera 7 och 12 för att få 19.
-6x^{2}+13x+19=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=13 ab=-6\times 19=-114
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -6x^{2}+ax+bx+19. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,114 -2,57 -3,38 -6,19
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -114.
-1+114=113 -2+57=55 -3+38=35 -6+19=13
Beräkna summan för varje par.
a=19 b=-6
Lösningen är det par som ger Summa 13.
\left(-6x^{2}+19x\right)+\left(-6x+19\right)
Skriv om -6x^{2}+13x+19 som \left(-6x^{2}+19x\right)+\left(-6x+19\right).
-x\left(6x-19\right)-\left(6x-19\right)
Utfaktor -x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(6x-19\right)\left(-x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 6x-19 genom att använda distributivitet.
x=\frac{19}{6} x=-1
Lös 6x-19=0 och -x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x+3\left(3x+1\right)-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 2,3.
6x+9x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med 3x+1.
15x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Slå ihop 6x och 9x för att få 15x.
15x+3-2x+4=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2 med x-2.
13x+3+4=6x^{2}-12
Slå ihop 15x och -2x för att få 13x.
13x+7=6x^{2}-12
Addera 3 och 4 för att få 7.
13x+7-6x^{2}=-12
Subtrahera 6x^{2} från båda led.
13x+7-6x^{2}+12=0
Lägg till 12 på båda sidorna.
13x+19-6x^{2}=0
Addera 7 och 12 för att få 19.
-6x^{2}+13x+19=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-13±\sqrt{13^{2}-4\left(-6\right)\times 19}}{2\left(-6\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -6, b med 13 och c med 19 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-13±\sqrt{169-4\left(-6\right)\times 19}}{2\left(-6\right)}
Kvadrera 13.
x=\frac{-13±\sqrt{169+24\times 19}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera -4 med -6.
x=\frac{-13±\sqrt{169+456}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera 24 med 19.
x=\frac{-13±\sqrt{625}}{2\left(-6\right)}
Addera 169 till 456.
x=\frac{-13±25}{2\left(-6\right)}
Dra kvadratroten ur 625.
x=\frac{-13±25}{-12}
Multiplicera 2 med -6.
x=\frac{12}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-13±25}{-12} när ± är plus. Addera -13 till 25.
x=-1
Dela 12 med -12.
x=-\frac{38}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-13±25}{-12} när ± är minus. Subtrahera 25 från -13.
x=\frac{19}{6}
Minska bråktalet \frac{-38}{-12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-1 x=\frac{19}{6}
Ekvationen har lösts.
6x+3\left(3x+1\right)-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 2,3.
6x+9x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med 3x+1.
15x+3-2\left(x-2\right)=6x^{2}-12
Slå ihop 6x och 9x för att få 15x.
15x+3-2x+4=6x^{2}-12
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2 med x-2.
13x+3+4=6x^{2}-12
Slå ihop 15x och -2x för att få 13x.
13x+7=6x^{2}-12
Addera 3 och 4 för att få 7.
13x+7-6x^{2}=-12
Subtrahera 6x^{2} från båda led.
13x-6x^{2}=-12-7
Subtrahera 7 från båda led.
13x-6x^{2}=-19
Subtrahera 7 från -12 för att få -19.
-6x^{2}+13x=-19
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-6x^{2}+13x}{-6}=-\frac{19}{-6}
Dividera båda led med -6.
x^{2}+\frac{13}{-6}x=-\frac{19}{-6}
Division med -6 tar ut multiplikationen med -6.
x^{2}-\frac{13}{6}x=-\frac{19}{-6}
Dela 13 med -6.
x^{2}-\frac{13}{6}x=\frac{19}{6}
Dela -19 med -6.
x^{2}-\frac{13}{6}x+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}=\frac{19}{6}+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{13}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{13}{6}x+\frac{169}{144}=\frac{19}{6}+\frac{169}{144}
Kvadrera -\frac{13}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{13}{6}x+\frac{169}{144}=\frac{625}{144}
Addera \frac{19}{6} till \frac{169}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{13}{12}\right)^{2}=\frac{625}{144}
Faktorisera x^{2}-\frac{13}{6}x+\frac{169}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{13}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{625}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{13}{12}=\frac{25}{12} x-\frac{13}{12}=-\frac{25}{12}
Förenkla.
x=\frac{19}{6} x=-1
Addera \frac{13}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}