Lös ut w
w=6
w=7
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-13 ab=42
För att lösa ekvationen, faktor w^{2}-13w+42 med hjälp av formel w^{2}+\left(a+b\right)w+ab=\left(w+a\right)\left(w+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-42 -2,-21 -3,-14 -6,-7
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 42.
-1-42=-43 -2-21=-23 -3-14=-17 -6-7=-13
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=-6
Lösningen är det par som ger Summa -13.
\left(w-7\right)\left(w-6\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(w+a\right)\left(w+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
w=7 w=6
Lös w-7=0 och w-6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-13 ab=1\times 42=42
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som w^{2}+aw+bw+42. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-42 -2,-21 -3,-14 -6,-7
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 42.
-1-42=-43 -2-21=-23 -3-14=-17 -6-7=-13
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=-6
Lösningen är det par som ger Summa -13.
\left(w^{2}-7w\right)+\left(-6w+42\right)
Skriv om w^{2}-13w+42 som \left(w^{2}-7w\right)+\left(-6w+42\right).
w\left(w-7\right)-6\left(w-7\right)
Utfaktor w i den första och den -6 i den andra gruppen.
\left(w-7\right)\left(w-6\right)
Bryt ut den gemensamma termen w-7 genom att använda distributivitet.
w=7 w=6
Lös w-7=0 och w-6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
w^{2}-13w+42=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
w=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{\left(-13\right)^{2}-4\times 42}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -13 och c med 42 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
w=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-4\times 42}}{2}
Kvadrera -13.
w=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-168}}{2}
Multiplicera -4 med 42.
w=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{1}}{2}
Addera 169 till -168.
w=\frac{-\left(-13\right)±1}{2}
Dra kvadratroten ur 1.
w=\frac{13±1}{2}
Motsatsen till -13 är 13.
w=\frac{14}{2}
Lös nu ekvationen w=\frac{13±1}{2} när ± är plus. Addera 13 till 1.
w=7
Dela 14 med 2.
w=\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen w=\frac{13±1}{2} när ± är minus. Subtrahera 1 från 13.
w=6
Dela 12 med 2.
w=7 w=6
Ekvationen har lösts.
w^{2}-13w+42=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
w^{2}-13w+42-42=-42
Subtrahera 42 från båda ekvationsled.
w^{2}-13w=-42
Subtraktion av 42 från sig självt ger 0 som resultat.
w^{2}-13w+\left(-\frac{13}{2}\right)^{2}=-42+\left(-\frac{13}{2}\right)^{2}
Dividera -13, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
w^{2}-13w+\frac{169}{4}=-42+\frac{169}{4}
Kvadrera -\frac{13}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
w^{2}-13w+\frac{169}{4}=\frac{1}{4}
Addera -42 till \frac{169}{4}.
\left(w-\frac{13}{2}\right)^{2}=\frac{1}{4}
Faktorisera w^{2}-13w+\frac{169}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(w-\frac{13}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
w-\frac{13}{2}=\frac{1}{2} w-\frac{13}{2}=-\frac{1}{2}
Förenkla.
w=7 w=6
Addera \frac{13}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}