Lös ut w
w=-5
w=2
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=3 ab=-10
För att lösa ekvationen, faktor w^{2}+3w-10 med hjälp av formel w^{2}+\left(a+b\right)w+ab=\left(w+a\right)\left(w+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,10 -2,5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -10.
-1+10=9 -2+5=3
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=5
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(w-2\right)\left(w+5\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(w+a\right)\left(w+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
w=2 w=-5
Lös w-2=0 och w+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=3 ab=1\left(-10\right)=-10
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som w^{2}+aw+bw-10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,10 -2,5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -10.
-1+10=9 -2+5=3
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=5
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(w^{2}-2w\right)+\left(5w-10\right)
Skriv om w^{2}+3w-10 som \left(w^{2}-2w\right)+\left(5w-10\right).
w\left(w-2\right)+5\left(w-2\right)
Utfaktor w i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(w-2\right)\left(w+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen w-2 genom att använda distributivitet.
w=2 w=-5
Lös w-2=0 och w+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
w^{2}+3w-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
w=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-10\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 3 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
w=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-10\right)}}{2}
Kvadrera 3.
w=\frac{-3±\sqrt{9+40}}{2}
Multiplicera -4 med -10.
w=\frac{-3±\sqrt{49}}{2}
Addera 9 till 40.
w=\frac{-3±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
w=\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen w=\frac{-3±7}{2} när ± är plus. Addera -3 till 7.
w=2
Dela 4 med 2.
w=-\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen w=\frac{-3±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -3.
w=-5
Dela -10 med 2.
w=2 w=-5
Ekvationen har lösts.
w^{2}+3w-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
w^{2}+3w-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
w^{2}+3w=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
w^{2}+3w=10
Subtrahera -10 från 0.
w^{2}+3w+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=10+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
w^{2}+3w+\frac{9}{4}=10+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
w^{2}+3w+\frac{9}{4}=\frac{49}{4}
Addera 10 till \frac{9}{4}.
\left(w+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera w^{2}+3w+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(w+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
w+\frac{3}{2}=\frac{7}{2} w+\frac{3}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
w=2 w=-5
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}