Lös ut t
t=-1
t=4
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-3 ab=-4
Lös ekvationen genom att faktorisera t^{2}-3t-4 med hjälp av formeln t^{2}+\left(a+b\right)t+ab=\left(t+a\right)\left(t+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-4 2,-2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
1-4=-3 2-2=0
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(t-4\right)\left(t+1\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(t+a\right)\left(t+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
t=4 t=-1
Lös t-4=0 och t+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-3 ab=1\left(-4\right)=-4
Lös ekvationen genom att faktorisera den vänstra delen med gruppering. Först måste den vänstra sidan skrivas om som t^{2}+at+bt-4. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-4 2,-2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
1-4=-3 2-2=0
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(t^{2}-4t\right)+\left(t-4\right)
Skriv om t^{2}-3t-4 som \left(t^{2}-4t\right)+\left(t-4\right).
t\left(t-4\right)+t-4
Bryt ut t i t^{2}-4t.
\left(t-4\right)\left(t+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen t-4 genom att använda distributivitet.
t=4 t=-1
Lös t-4=0 och t+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
t^{2}-3t-4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-4\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-4\right)}}{2}
Kvadrera -3.
t=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+16}}{2}
Multiplicera -4 med -4.
t=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{25}}{2}
Addera 9 till 16.
t=\frac{-\left(-3\right)±5}{2}
Dra kvadratroten ur 25.
t=\frac{3±5}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
t=\frac{8}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{3±5}{2} när ± är plus. Addera 3 till 5.
t=4
Dela 8 med 2.
t=-\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{3±5}{2} när ± är minus. Subtrahera 5 från 3.
t=-1
Dela -2 med 2.
t=4 t=-1
Ekvationen har lösts.
t^{2}-3t-4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
t^{2}-3t-4-\left(-4\right)=-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
t^{2}-3t=-\left(-4\right)
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
t^{2}-3t=4
Subtrahera -4 från 0.
t^{2}-3t+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=4+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-3t+\frac{9}{4}=4+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
t^{2}-3t+\frac{9}{4}=\frac{25}{4}
Addera 4 till \frac{9}{4}.
\left(t-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera t^{2}-3t+\frac{9}{4}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(t-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-\frac{3}{2}=\frac{5}{2} t-\frac{3}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
t=4 t=-1
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}