Lös ut t (complex solution)
t=\sqrt{3}-2\approx -0,267949192
t=-\left(\sqrt{3}+2\right)\approx -3,732050808
Lös ut t
t=\sqrt{3}-2\approx -0,267949192
t=-\sqrt{3}-2\approx -3,732050808
Aktie
Kopieras till Urklipp
t^{2}+4t+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 4 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-4±\sqrt{16-4}}{2}
Kvadrera 4.
t=\frac{-4±\sqrt{12}}{2}
Addera 16 till -4.
t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2}
Dra kvadratroten ur 12.
t=\frac{2\sqrt{3}-4}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2} när ± är plus. Addera -4 till 2\sqrt{3}.
t=\sqrt{3}-2
Dela -4+2\sqrt{3} med 2.
t=\frac{-2\sqrt{3}-4}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{3} från -4.
t=-\sqrt{3}-2
Dela -4-2\sqrt{3} med 2.
t=\sqrt{3}-2 t=-\sqrt{3}-2
Ekvationen har lösts.
t^{2}+4t+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
t^{2}+4t+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
t^{2}+4t=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
t^{2}+4t+2^{2}=-1+2^{2}
Dividera 4, koefficienten för termen x, med 2 för att få 2. Addera sedan kvadraten av 2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}+4t+4=-1+4
Kvadrera 2.
t^{2}+4t+4=3
Addera -1 till 4.
\left(t+2\right)^{2}=3
Faktorisera t^{2}+4t+4. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t+2\right)^{2}}=\sqrt{3}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t+2=\sqrt{3} t+2=-\sqrt{3}
Förenkla.
t=\sqrt{3}-2 t=-\sqrt{3}-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
t^{2}+4t+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 4 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-4±\sqrt{16-4}}{2}
Kvadrera 4.
t=\frac{-4±\sqrt{12}}{2}
Addera 16 till -4.
t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2}
Dra kvadratroten ur 12.
t=\frac{2\sqrt{3}-4}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2} när ± är plus. Addera -4 till 2\sqrt{3}.
t=\sqrt{3}-2
Dela -4+2\sqrt{3} med 2.
t=\frac{-2\sqrt{3}-4}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{-4±2\sqrt{3}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{3} från -4.
t=-\sqrt{3}-2
Dela -4-2\sqrt{3} med 2.
t=\sqrt{3}-2 t=-\sqrt{3}-2
Ekvationen har lösts.
t^{2}+4t+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
t^{2}+4t+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
t^{2}+4t=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
t^{2}+4t+2^{2}=-1+2^{2}
Dividera 4, koefficienten för termen x, med 2 för att få 2. Addera sedan kvadraten av 2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}+4t+4=-1+4
Kvadrera 2.
t^{2}+4t+4=3
Addera -1 till 4.
\left(t+2\right)^{2}=3
Faktorisera t^{2}+4t+4. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t+2\right)^{2}}=\sqrt{3}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t+2=\sqrt{3} t+2=-\sqrt{3}
Förenkla.
t=\sqrt{3}-2 t=-\sqrt{3}-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}