Lös ut s
s=-7
s=-6
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=13 ab=42
För att lösa ekvationen, faktor s^{2}+13s+42 med hjälp av formel s^{2}+\left(a+b\right)s+ab=\left(s+a\right)\left(s+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,42 2,21 3,14 6,7
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 42.
1+42=43 2+21=23 3+14=17 6+7=13
Beräkna summan för varje par.
a=6 b=7
Lösningen är det par som ger Summa 13.
\left(s+6\right)\left(s+7\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(s+a\right)\left(s+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
s=-6 s=-7
Lös s+6=0 och s+7=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=13 ab=1\times 42=42
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som s^{2}+as+bs+42. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,42 2,21 3,14 6,7
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 42.
1+42=43 2+21=23 3+14=17 6+7=13
Beräkna summan för varje par.
a=6 b=7
Lösningen är det par som ger Summa 13.
\left(s^{2}+6s\right)+\left(7s+42\right)
Skriv om s^{2}+13s+42 som \left(s^{2}+6s\right)+\left(7s+42\right).
s\left(s+6\right)+7\left(s+6\right)
Utfaktor s i den första och den 7 i den andra gruppen.
\left(s+6\right)\left(s+7\right)
Bryt ut den gemensamma termen s+6 genom att använda distributivitet.
s=-6 s=-7
Lös s+6=0 och s+7=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
s^{2}+13s+42=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
s=\frac{-13±\sqrt{13^{2}-4\times 42}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 13 och c med 42 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
s=\frac{-13±\sqrt{169-4\times 42}}{2}
Kvadrera 13.
s=\frac{-13±\sqrt{169-168}}{2}
Multiplicera -4 med 42.
s=\frac{-13±\sqrt{1}}{2}
Addera 169 till -168.
s=\frac{-13±1}{2}
Dra kvadratroten ur 1.
s=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen s=\frac{-13±1}{2} när ± är plus. Addera -13 till 1.
s=-6
Dela -12 med 2.
s=-\frac{14}{2}
Lös nu ekvationen s=\frac{-13±1}{2} när ± är minus. Subtrahera 1 från -13.
s=-7
Dela -14 med 2.
s=-6 s=-7
Ekvationen har lösts.
s^{2}+13s+42=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
s^{2}+13s+42-42=-42
Subtrahera 42 från båda ekvationsled.
s^{2}+13s=-42
Subtraktion av 42 från sig självt ger 0 som resultat.
s^{2}+13s+\left(\frac{13}{2}\right)^{2}=-42+\left(\frac{13}{2}\right)^{2}
Dividera 13, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{13}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{13}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
s^{2}+13s+\frac{169}{4}=-42+\frac{169}{4}
Kvadrera \frac{13}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
s^{2}+13s+\frac{169}{4}=\frac{1}{4}
Addera -42 till \frac{169}{4}.
\left(s+\frac{13}{2}\right)^{2}=\frac{1}{4}
Faktorisera s^{2}+13s+\frac{169}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(s+\frac{13}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
s+\frac{13}{2}=\frac{1}{2} s+\frac{13}{2}=-\frac{1}{2}
Förenkla.
s=-6 s=-7
Subtrahera \frac{13}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}