Lös ut p
p=-1
p=49
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-48 ab=-49
För att lösa ekvationen, faktor p^{2}-48p-49 med hjälp av formel p^{2}+\left(a+b\right)p+ab=\left(p+a\right)\left(p+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-49 7,-7
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -49.
1-49=-48 7-7=0
Beräkna summan för varje par.
a=-49 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -48.
\left(p-49\right)\left(p+1\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(p+a\right)\left(p+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
p=49 p=-1
Lös p-49=0 och p+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-48 ab=1\left(-49\right)=-49
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som p^{2}+ap+bp-49. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-49 7,-7
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -49.
1-49=-48 7-7=0
Beräkna summan för varje par.
a=-49 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -48.
\left(p^{2}-49p\right)+\left(p-49\right)
Skriv om p^{2}-48p-49 som \left(p^{2}-49p\right)+\left(p-49\right).
p\left(p-49\right)+p-49
Bryt ut p i p^{2}-49p.
\left(p-49\right)\left(p+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen p-49 genom att använda distributivitet.
p=49 p=-1
Lös p-49=0 och p+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
p^{2}-48p-49=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-48\right)±\sqrt{\left(-48\right)^{2}-4\left(-49\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -48 och c med -49 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-48\right)±\sqrt{2304-4\left(-49\right)}}{2}
Kvadrera -48.
p=\frac{-\left(-48\right)±\sqrt{2304+196}}{2}
Multiplicera -4 med -49.
p=\frac{-\left(-48\right)±\sqrt{2500}}{2}
Addera 2304 till 196.
p=\frac{-\left(-48\right)±50}{2}
Dra kvadratroten ur 2500.
p=\frac{48±50}{2}
Motsatsen till -48 är 48.
p=\frac{98}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{48±50}{2} när ± är plus. Addera 48 till 50.
p=49
Dela 98 med 2.
p=-\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{48±50}{2} när ± är minus. Subtrahera 50 från 48.
p=-1
Dela -2 med 2.
p=49 p=-1
Ekvationen har lösts.
p^{2}-48p-49=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
p^{2}-48p-49-\left(-49\right)=-\left(-49\right)
Addera 49 till båda ekvationsled.
p^{2}-48p=-\left(-49\right)
Subtraktion av -49 från sig självt ger 0 som resultat.
p^{2}-48p=49
Subtrahera -49 från 0.
p^{2}-48p+\left(-24\right)^{2}=49+\left(-24\right)^{2}
Dividera -48, koefficienten för termen x, med 2 för att få -24. Addera sedan kvadraten av -24 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-48p+576=49+576
Kvadrera -24.
p^{2}-48p+576=625
Addera 49 till 576.
\left(p-24\right)^{2}=625
Faktorisera p^{2}-48p+576. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-24\right)^{2}}=\sqrt{625}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-24=25 p-24=-25
Förenkla.
p=49 p=-1
Addera 24 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}