Lös ut p
p=\frac{\sqrt{21}-3}{2}\approx 0,791287847
p=\frac{-\sqrt{21}-3}{2}\approx -3,791287847
Aktie
Kopieras till Urklipp
p^{2}+3p-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-3\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 3 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-3\right)}}{2}
Kvadrera 3.
p=\frac{-3±\sqrt{9+12}}{2}
Multiplicera -4 med -3.
p=\frac{-3±\sqrt{21}}{2}
Addera 9 till 12.
p=\frac{\sqrt{21}-3}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{-3±\sqrt{21}}{2} när ± är plus. Addera -3 till \sqrt{21}.
p=\frac{-\sqrt{21}-3}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{-3±\sqrt{21}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{21} från -3.
p=\frac{\sqrt{21}-3}{2} p=\frac{-\sqrt{21}-3}{2}
Ekvationen har lösts.
p^{2}+3p-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
p^{2}+3p-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
p^{2}+3p=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
p^{2}+3p=3
Subtrahera -3 från 0.
p^{2}+3p+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=3+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}+3p+\frac{9}{4}=3+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}+3p+\frac{9}{4}=\frac{21}{4}
Addera 3 till \frac{9}{4}.
\left(p+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{21}{4}
Faktorisera p^{2}+3p+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{21}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{21}}{2} p+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{21}}{2}
Förenkla.
p=\frac{\sqrt{21}-3}{2} p=\frac{-\sqrt{21}-3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}