Lös ut p
p=-2
p=4
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(p-3\right)p+\left(p-3\right)\times 2=p+2
Variabeln p får inte vara lika med 3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med p-3.
p^{2}-3p+\left(p-3\right)\times 2=p+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p.
p^{2}-3p+2p-6=p+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med 2.
p^{2}-p-6=p+2
Slå ihop -3p och 2p för att få -p.
p^{2}-p-6-p=2
Subtrahera p från båda led.
p^{2}-2p-6=2
Slå ihop -p och -p för att få -2p.
p^{2}-2p-6-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
p^{2}-2p-8=0
Subtrahera 2 från -6 för att få -8.
p=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-8\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -2 och c med -8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-8\right)}}{2}
Kvadrera -2.
p=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+32}}{2}
Multiplicera -4 med -8.
p=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{36}}{2}
Addera 4 till 32.
p=\frac{-\left(-2\right)±6}{2}
Dra kvadratroten ur 36.
p=\frac{2±6}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
p=\frac{8}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{2±6}{2} när ± är plus. Addera 2 till 6.
p=4
Dela 8 med 2.
p=-\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{2±6}{2} när ± är minus. Subtrahera 6 från 2.
p=-2
Dela -4 med 2.
p=4 p=-2
Ekvationen har lösts.
\left(p-3\right)p+\left(p-3\right)\times 2=p+2
Variabeln p får inte vara lika med 3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med p-3.
p^{2}-3p+\left(p-3\right)\times 2=p+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p.
p^{2}-3p+2p-6=p+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med 2.
p^{2}-p-6=p+2
Slå ihop -3p och 2p för att få -p.
p^{2}-p-6-p=2
Subtrahera p från båda led.
p^{2}-2p-6=2
Slå ihop -p och -p för att få -2p.
p^{2}-2p=2+6
Lägg till 6 på båda sidorna.
p^{2}-2p=8
Addera 2 och 6 för att få 8.
p^{2}-2p+1=8+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-2p+1=9
Addera 8 till 1.
\left(p-1\right)^{2}=9
Faktorisera p^{2}-2p+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-1\right)^{2}}=\sqrt{9}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-1=3 p-1=-3
Förenkla.
p=4 p=-2
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}