Lös ut n
n=-14
n=15
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-1 ab=-210
För att lösa ekvationen, faktor n^{2}-n-210 med hjälp av formel n^{2}+\left(a+b\right)n+ab=\left(n+a\right)\left(n+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-210 2,-105 3,-70 5,-42 6,-35 7,-30 10,-21 14,-15
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -210.
1-210=-209 2-105=-103 3-70=-67 5-42=-37 6-35=-29 7-30=-23 10-21=-11 14-15=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-15 b=14
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(n-15\right)\left(n+14\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(n+a\right)\left(n+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
n=15 n=-14
Lös n-15=0 och n+14=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-1 ab=1\left(-210\right)=-210
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som n^{2}+an+bn-210. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-210 2,-105 3,-70 5,-42 6,-35 7,-30 10,-21 14,-15
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -210.
1-210=-209 2-105=-103 3-70=-67 5-42=-37 6-35=-29 7-30=-23 10-21=-11 14-15=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-15 b=14
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(n^{2}-15n\right)+\left(14n-210\right)
Skriv om n^{2}-n-210 som \left(n^{2}-15n\right)+\left(14n-210\right).
n\left(n-15\right)+14\left(n-15\right)
Utfaktor n i den första och den 14 i den andra gruppen.
\left(n-15\right)\left(n+14\right)
Bryt ut den gemensamma termen n-15 genom att använda distributivitet.
n=15 n=-14
Lös n-15=0 och n+14=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
n^{2}-n-210=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\left(-210\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -1 och c med -210 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+840}}{2}
Multiplicera -4 med -210.
n=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{841}}{2}
Addera 1 till 840.
n=\frac{-\left(-1\right)±29}{2}
Dra kvadratroten ur 841.
n=\frac{1±29}{2}
Motsatsen till -1 är 1.
n=\frac{30}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{1±29}{2} när ± är plus. Addera 1 till 29.
n=15
Dela 30 med 2.
n=-\frac{28}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{1±29}{2} när ± är minus. Subtrahera 29 från 1.
n=-14
Dela -28 med 2.
n=15 n=-14
Ekvationen har lösts.
n^{2}-n-210=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
n^{2}-n-210-\left(-210\right)=-\left(-210\right)
Addera 210 till båda ekvationsled.
n^{2}-n=-\left(-210\right)
Subtraktion av -210 från sig självt ger 0 som resultat.
n^{2}-n=210
Subtrahera -210 från 0.
n^{2}-n+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=210+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-n+\frac{1}{4}=210+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}-n+\frac{1}{4}=\frac{841}{4}
Addera 210 till \frac{1}{4}.
\left(n-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{841}{4}
Faktorisera n^{2}-n+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{841}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-\frac{1}{2}=\frac{29}{2} n-\frac{1}{2}=-\frac{29}{2}
Förenkla.
n=15 n=-14
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}