Lös ut n
n=-6
n=3
Aktie
Kopieras till Urklipp
n^{2}+3n-12-6=0
Subtrahera 6 från båda led.
n^{2}+3n-18=0
Subtrahera 6 från -12 för att få -18.
a+b=3 ab=-18
För att lösa ekvationen, faktor n^{2}+3n-18 med hjälp av formel n^{2}+\left(a+b\right)n+ab=\left(n+a\right)\left(n+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(n-3\right)\left(n+6\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(n+a\right)\left(n+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
n=3 n=-6
Lös n-3=0 och n+6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
n^{2}+3n-12-6=0
Subtrahera 6 från båda led.
n^{2}+3n-18=0
Subtrahera 6 från -12 för att få -18.
a+b=3 ab=1\left(-18\right)=-18
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som n^{2}+an+bn-18. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(n^{2}-3n\right)+\left(6n-18\right)
Skriv om n^{2}+3n-18 som \left(n^{2}-3n\right)+\left(6n-18\right).
n\left(n-3\right)+6\left(n-3\right)
Utfaktor n i den första och den 6 i den andra gruppen.
\left(n-3\right)\left(n+6\right)
Bryt ut den gemensamma termen n-3 genom att använda distributivitet.
n=3 n=-6
Lös n-3=0 och n+6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
n^{2}+3n-12=6
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n^{2}+3n-12-6=6-6
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
n^{2}+3n-12-6=0
Subtraktion av 6 från sig självt ger 0 som resultat.
n^{2}+3n-18=0
Subtrahera 6 från -12.
n=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-18\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 3 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-18\right)}}{2}
Kvadrera 3.
n=\frac{-3±\sqrt{9+72}}{2}
Multiplicera -4 med -18.
n=\frac{-3±\sqrt{81}}{2}
Addera 9 till 72.
n=\frac{-3±9}{2}
Dra kvadratroten ur 81.
n=\frac{6}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{-3±9}{2} när ± är plus. Addera -3 till 9.
n=3
Dela 6 med 2.
n=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{-3±9}{2} när ± är minus. Subtrahera 9 från -3.
n=-6
Dela -12 med 2.
n=3 n=-6
Ekvationen har lösts.
n^{2}+3n-12=6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
n^{2}+3n-12-\left(-12\right)=6-\left(-12\right)
Addera 12 till båda ekvationsled.
n^{2}+3n=6-\left(-12\right)
Subtraktion av -12 från sig självt ger 0 som resultat.
n^{2}+3n=18
Subtrahera -12 från 6.
n^{2}+3n+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=18+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}+3n+\frac{9}{4}=18+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}+3n+\frac{9}{4}=\frac{81}{4}
Addera 18 till \frac{9}{4}.
\left(n+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{81}{4}
Faktorisera n^{2}+3n+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{81}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n+\frac{3}{2}=\frac{9}{2} n+\frac{3}{2}=-\frac{9}{2}
Förenkla.
n=3 n=-6
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}