Faktorisera
\left(k-1\right)\left(k+6\right)
Beräkna
\left(k-1\right)\left(k+6\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=5 ab=1\left(-6\right)=-6
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som k^{2}+ak+bk-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 5.
\left(k^{2}-k\right)+\left(6k-6\right)
Skriv om k^{2}+5k-6 som \left(k^{2}-k\right)+\left(6k-6\right).
k\left(k-1\right)+6\left(k-1\right)
Utfaktor k i den första och den 6 i den andra gruppen.
\left(k-1\right)\left(k+6\right)
Bryt ut den gemensamma termen k-1 genom att använda distributivitet.
k^{2}+5k-6=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
k=\frac{-5±\sqrt{5^{2}-4\left(-6\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
k=\frac{-5±\sqrt{25-4\left(-6\right)}}{2}
Kvadrera 5.
k=\frac{-5±\sqrt{25+24}}{2}
Multiplicera -4 med -6.
k=\frac{-5±\sqrt{49}}{2}
Addera 25 till 24.
k=\frac{-5±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
k=\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen k=\frac{-5±7}{2} när ± är plus. Addera -5 till 7.
k=1
Dela 2 med 2.
k=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen k=\frac{-5±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -5.
k=-6
Dela -12 med 2.
k^{2}+5k-6=\left(k-1\right)\left(k-\left(-6\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 1 och x_{2} med -6.
k^{2}+5k-6=\left(k-1\right)\left(k+6\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}