Faktorisera
\left(j-17\right)\left(j+1\right)
Beräkna
\left(j-17\right)\left(j+1\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-16 ab=1\left(-17\right)=-17
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som j^{2}+aj+bj-17. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=-17 b=1
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(j^{2}-17j\right)+\left(j-17\right)
Skriv om j^{2}-16j-17 som \left(j^{2}-17j\right)+\left(j-17\right).
j\left(j-17\right)+j-17
Bryt ut j i j^{2}-17j.
\left(j-17\right)\left(j+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen j-17 genom att använda distributivitet.
j^{2}-16j-17=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
j=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{\left(-16\right)^{2}-4\left(-17\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
j=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-4\left(-17\right)}}{2}
Kvadrera -16.
j=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256+68}}{2}
Multiplicera -4 med -17.
j=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{324}}{2}
Addera 256 till 68.
j=\frac{-\left(-16\right)±18}{2}
Dra kvadratroten ur 324.
j=\frac{16±18}{2}
Motsatsen till -16 är 16.
j=\frac{34}{2}
Lös nu ekvationen j=\frac{16±18}{2} när ± är plus. Addera 16 till 18.
j=17
Dela 34 med 2.
j=-\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen j=\frac{16±18}{2} när ± är minus. Subtrahera 18 från 16.
j=-1
Dela -2 med 2.
j^{2}-16j-17=\left(j-17\right)\left(j-\left(-1\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 17 och x_{2} med -1.
j^{2}-16j-17=\left(j-17\right)\left(j+1\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}