Faktorisera
2\left(x-\left(4-\sqrt{2}\right)\right)\left(x-\left(\sqrt{2}+4\right)\right)
Beräkna
2\left(x^{2}-8x+14\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-16x+28=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{\left(-16\right)^{2}-4\times 2\times 28}}{2\times 2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-4\times 2\times 28}}{2\times 2}
Kvadrera -16.
x=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-8\times 28}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-224}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 28.
x=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{32}}{2\times 2}
Addera 256 till -224.
x=\frac{-\left(-16\right)±4\sqrt{2}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 32.
x=\frac{16±4\sqrt{2}}{2\times 2}
Motsatsen till -16 är 16.
x=\frac{16±4\sqrt{2}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{4\sqrt{2}+16}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{16±4\sqrt{2}}{4} när ± är plus. Addera 16 till 4\sqrt{2}.
x=\sqrt{2}+4
Dela 16+4\sqrt{2} med 4.
x=\frac{16-4\sqrt{2}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{16±4\sqrt{2}}{4} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{2} från 16.
x=4-\sqrt{2}
Dela 16-4\sqrt{2} med 4.
2x^{2}-16x+28=2\left(x-\left(\sqrt{2}+4\right)\right)\left(x-\left(4-\sqrt{2}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 4+\sqrt{2} och x_{2} med 4-\sqrt{2}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}