Lös ut f
f=-18
f=1
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=17 ab=-18
För att lösa ekvationen, faktor f^{2}+17f-18 med hjälp av formel f^{2}+\left(a+b\right)f+ab=\left(f+a\right)\left(f+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=18
Lösningen är det par som ger Summa 17.
\left(f-1\right)\left(f+18\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(f+a\right)\left(f+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
f=1 f=-18
Lös f-1=0 och f+18=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=17 ab=1\left(-18\right)=-18
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som f^{2}+af+bf-18. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=18
Lösningen är det par som ger Summa 17.
\left(f^{2}-f\right)+\left(18f-18\right)
Skriv om f^{2}+17f-18 som \left(f^{2}-f\right)+\left(18f-18\right).
f\left(f-1\right)+18\left(f-1\right)
Utfaktor f i den första och den 18 i den andra gruppen.
\left(f-1\right)\left(f+18\right)
Bryt ut den gemensamma termen f-1 genom att använda distributivitet.
f=1 f=-18
Lös f-1=0 och f+18=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
f^{2}+17f-18=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
f=\frac{-17±\sqrt{17^{2}-4\left(-18\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 17 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
f=\frac{-17±\sqrt{289-4\left(-18\right)}}{2}
Kvadrera 17.
f=\frac{-17±\sqrt{289+72}}{2}
Multiplicera -4 med -18.
f=\frac{-17±\sqrt{361}}{2}
Addera 289 till 72.
f=\frac{-17±19}{2}
Dra kvadratroten ur 361.
f=\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen f=\frac{-17±19}{2} när ± är plus. Addera -17 till 19.
f=1
Dela 2 med 2.
f=-\frac{36}{2}
Lös nu ekvationen f=\frac{-17±19}{2} när ± är minus. Subtrahera 19 från -17.
f=-18
Dela -36 med 2.
f=1 f=-18
Ekvationen har lösts.
f^{2}+17f-18=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
f^{2}+17f-18-\left(-18\right)=-\left(-18\right)
Addera 18 till båda ekvationsled.
f^{2}+17f=-\left(-18\right)
Subtraktion av -18 från sig självt ger 0 som resultat.
f^{2}+17f=18
Subtrahera -18 från 0.
f^{2}+17f+\left(\frac{17}{2}\right)^{2}=18+\left(\frac{17}{2}\right)^{2}
Dividera 17, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{17}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{17}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
f^{2}+17f+\frac{289}{4}=18+\frac{289}{4}
Kvadrera \frac{17}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
f^{2}+17f+\frac{289}{4}=\frac{361}{4}
Addera 18 till \frac{289}{4}.
\left(f+\frac{17}{2}\right)^{2}=\frac{361}{4}
Faktorisera f^{2}+17f+\frac{289}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(f+\frac{17}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{361}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
f+\frac{17}{2}=\frac{19}{2} f+\frac{17}{2}=-\frac{19}{2}
Förenkla.
f=1 f=-18
Subtrahera \frac{17}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}