Lös ut b
b=-1+\sqrt{19}i\approx -1+4,358898944i
b=-\sqrt{19}i-1\approx -1-4,358898944i
Aktie
Kopieras till Urklipp
b^{2}+2b=-20
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
b^{2}+2b-\left(-20\right)=-20-\left(-20\right)
Addera 20 till båda ekvationsled.
b^{2}+2b-\left(-20\right)=0
Subtraktion av -20 från sig självt ger 0 som resultat.
b^{2}+2b+20=0
Subtrahera -20 från 0.
b=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 20}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 2 och c med 20 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
b=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 20}}{2}
Kvadrera 2.
b=\frac{-2±\sqrt{4-80}}{2}
Multiplicera -4 med 20.
b=\frac{-2±\sqrt{-76}}{2}
Addera 4 till -80.
b=\frac{-2±2\sqrt{19}i}{2}
Dra kvadratroten ur -76.
b=\frac{-2+2\sqrt{19}i}{2}
Lös nu ekvationen b=\frac{-2±2\sqrt{19}i}{2} när ± är plus. Addera -2 till 2i\sqrt{19}.
b=-1+\sqrt{19}i
Dela -2+2i\sqrt{19} med 2.
b=\frac{-2\sqrt{19}i-2}{2}
Lös nu ekvationen b=\frac{-2±2\sqrt{19}i}{2} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{19} från -2.
b=-\sqrt{19}i-1
Dela -2-2i\sqrt{19} med 2.
b=-1+\sqrt{19}i b=-\sqrt{19}i-1
Ekvationen har lösts.
b^{2}+2b=-20
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
b^{2}+2b+1^{2}=-20+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
b^{2}+2b+1=-20+1
Kvadrera 1.
b^{2}+2b+1=-19
Addera -20 till 1.
\left(b+1\right)^{2}=-19
Faktorisera b^{2}+2b+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(b+1\right)^{2}}=\sqrt{-19}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
b+1=\sqrt{19}i b+1=-\sqrt{19}i
Förenkla.
b=-1+\sqrt{19}i b=-\sqrt{19}i-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}