Lös ut a (complex solution)
a=\sqrt{5}-3\approx -0,763932023
a=-\left(\sqrt{5}+3\right)\approx -5,236067977
Lös ut a
a=\sqrt{5}-3\approx -0,763932023
a=-\sqrt{5}-3\approx -5,236067977
Aktie
Kopieras till Urklipp
a^{2}+6a+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 4}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 6 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 4}}{2}
Kvadrera 6.
a=\frac{-6±\sqrt{36-16}}{2}
Multiplicera -4 med 4.
a=\frac{-6±\sqrt{20}}{2}
Addera 36 till -16.
a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2}
Dra kvadratroten ur 20.
a=\frac{2\sqrt{5}-6}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{5}.
a=\sqrt{5}-3
Dela -6+2\sqrt{5} med 2.
a=\frac{-2\sqrt{5}-6}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{5} från -6.
a=-\sqrt{5}-3
Dela -6-2\sqrt{5} med 2.
a=\sqrt{5}-3 a=-\sqrt{5}-3
Ekvationen har lösts.
a^{2}+6a+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
a^{2}+6a+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
a^{2}+6a=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
a^{2}+6a+3^{2}=-4+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}+6a+9=-4+9
Kvadrera 3.
a^{2}+6a+9=5
Addera -4 till 9.
\left(a+3\right)^{2}=5
Faktorisera a^{2}+6a+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a+3\right)^{2}}=\sqrt{5}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a+3=\sqrt{5} a+3=-\sqrt{5}
Förenkla.
a=\sqrt{5}-3 a=-\sqrt{5}-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
a^{2}+6a+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 4}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 6 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 4}}{2}
Kvadrera 6.
a=\frac{-6±\sqrt{36-16}}{2}
Multiplicera -4 med 4.
a=\frac{-6±\sqrt{20}}{2}
Addera 36 till -16.
a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2}
Dra kvadratroten ur 20.
a=\frac{2\sqrt{5}-6}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{5}.
a=\sqrt{5}-3
Dela -6+2\sqrt{5} med 2.
a=\frac{-2\sqrt{5}-6}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±2\sqrt{5}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{5} från -6.
a=-\sqrt{5}-3
Dela -6-2\sqrt{5} med 2.
a=\sqrt{5}-3 a=-\sqrt{5}-3
Ekvationen har lösts.
a^{2}+6a+4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
a^{2}+6a+4-4=-4
Subtrahera 4 från båda ekvationsled.
a^{2}+6a=-4
Subtraktion av 4 från sig självt ger 0 som resultat.
a^{2}+6a+3^{2}=-4+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}+6a+9=-4+9
Kvadrera 3.
a^{2}+6a+9=5
Addera -4 till 9.
\left(a+3\right)^{2}=5
Faktorisera a^{2}+6a+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a+3\right)^{2}}=\sqrt{5}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a+3=\sqrt{5} a+3=-\sqrt{5}
Förenkla.
a=\sqrt{5}-3 a=-\sqrt{5}-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}