Lös ut Y
Y=2
Y=5
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-7 ab=10
För att lösa ekvationen, faktor Y^{2}-7Y+10 med hjälp av formel Y^{2}+\left(a+b\right)Y+ab=\left(Y+a\right)\left(Y+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-10 -2,-5
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 10.
-1-10=-11 -2-5=-7
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(Y-5\right)\left(Y-2\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(Y+a\right)\left(Y+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
Y=5 Y=2
Lös Y-5=0 och Y-2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-7 ab=1\times 10=10
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som Y^{2}+aY+bY+10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-10 -2,-5
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 10.
-1-10=-11 -2-5=-7
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(Y^{2}-5Y\right)+\left(-2Y+10\right)
Skriv om Y^{2}-7Y+10 som \left(Y^{2}-5Y\right)+\left(-2Y+10\right).
Y\left(Y-5\right)-2\left(Y-5\right)
Utfaktor Y i den första och den -2 i den andra gruppen.
\left(Y-5\right)\left(Y-2\right)
Bryt ut den gemensamma termen Y-5 genom att använda distributivitet.
Y=5 Y=2
Lös Y-5=0 och Y-2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
Y^{2}-7Y+10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
Y=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 10}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -7 och c med 10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
Y=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 10}}{2}
Kvadrera -7.
Y=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-40}}{2}
Multiplicera -4 med 10.
Y=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{9}}{2}
Addera 49 till -40.
Y=\frac{-\left(-7\right)±3}{2}
Dra kvadratroten ur 9.
Y=\frac{7±3}{2}
Motsatsen till -7 är 7.
Y=\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen Y=\frac{7±3}{2} när ± är plus. Addera 7 till 3.
Y=5
Dela 10 med 2.
Y=\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen Y=\frac{7±3}{2} när ± är minus. Subtrahera 3 från 7.
Y=2
Dela 4 med 2.
Y=5 Y=2
Ekvationen har lösts.
Y^{2}-7Y+10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
Y^{2}-7Y+10-10=-10
Subtrahera 10 från båda ekvationsled.
Y^{2}-7Y=-10
Subtraktion av 10 från sig självt ger 0 som resultat.
Y^{2}-7Y+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}=-10+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}
Dividera -7, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
Y^{2}-7Y+\frac{49}{4}=-10+\frac{49}{4}
Kvadrera -\frac{7}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
Y^{2}-7Y+\frac{49}{4}=\frac{9}{4}
Addera -10 till \frac{49}{4}.
\left(Y-\frac{7}{2}\right)^{2}=\frac{9}{4}
Faktorisera Y^{2}-7Y+\frac{49}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(Y-\frac{7}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
Y-\frac{7}{2}=\frac{3}{2} Y-\frac{7}{2}=-\frac{3}{2}
Förenkla.
Y=5 Y=2
Addera \frac{7}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}