Faktorisera
\left(x-3\right)\left(2x+1\right)
Beräkna
\left(x-3\right)\left(2x+1\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-5 ab=2\left(-3\right)=-6
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(2x^{2}-6x\right)+\left(x-3\right)
Skriv om 2x^{2}-5x-3 som \left(2x^{2}-6x\right)+\left(x-3\right).
2x\left(x-3\right)+x-3
Bryt ut 2x i 2x^{2}-6x.
\left(x-3\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-3 genom att använda distributivitet.
2x^{2}-5x-3=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-8\left(-3\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -3.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 25 till 24.
x=\frac{-\left(-5\right)±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{5±7}{2\times 2}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{5±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är plus. Addera 5 till 7.
x=3
Dela 12 med 4.
x=-\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från 5.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
2x^{2}-5x-3=2\left(x-3\right)\left(x-\left(-\frac{1}{2}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 3 och x_{2} med -\frac{1}{2}.
2x^{2}-5x-3=2\left(x-3\right)\left(x+\frac{1}{2}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
2x^{2}-5x-3=2\left(x-3\right)\times \frac{2x+1}{2}
Addera \frac{1}{2} till x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
2x^{2}-5x-3=\left(x-3\right)\left(2x+1\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 2 i 2 och 2.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}