Faktorisera
\left(3a-2\right)\left(a+1\right)
Beräkna
\left(3a-2\right)\left(a+1\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
p+q=1 pq=3\left(-2\right)=-6
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 3a^{2}+pa+qa-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter p och q.
-1,6 -2,3
Eftersom pq är negativt p och q har motsatta tecken. Eftersom p+q är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
p=-2 q=3
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(3a^{2}-2a\right)+\left(3a-2\right)
Skriv om 3a^{2}+a-2 som \left(3a^{2}-2a\right)+\left(3a-2\right).
a\left(3a-2\right)+3a-2
Bryt ut a i 3a^{2}-2a.
\left(3a-2\right)\left(a+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3a-2 genom att använda distributivitet.
3a^{2}+a-2=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
a=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 3\left(-2\right)}}{2\times 3}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 3\left(-2\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 1.
a=\frac{-1±\sqrt{1-12\left(-2\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
a=\frac{-1±\sqrt{1+24}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -2.
a=\frac{-1±\sqrt{25}}{2\times 3}
Addera 1 till 24.
a=\frac{-1±5}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 25.
a=\frac{-1±5}{6}
Multiplicera 2 med 3.
a=\frac{4}{6}
Lös nu ekvationen a=\frac{-1±5}{6} när ± är plus. Addera -1 till 5.
a=\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
a=-\frac{6}{6}
Lös nu ekvationen a=\frac{-1±5}{6} när ± är minus. Subtrahera 5 från -1.
a=-1
Dela -6 med 6.
3a^{2}+a-2=3\left(a-\frac{2}{3}\right)\left(a-\left(-1\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{2}{3} och x_{2} med -1.
3a^{2}+a-2=3\left(a-\frac{2}{3}\right)\left(a+1\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
3a^{2}+a-2=3\times \frac{3a-2}{3}\left(a+1\right)
Subtrahera \frac{2}{3} från a genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
3a^{2}+a-2=\left(3a-2\right)\left(a+1\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 3 i 3 och 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}