Faktorisera
\left(2x-5\right)\left(x+3\right)
Beräkna
\left(2x-5\right)\left(x+3\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=1 ab=2\left(-15\right)=-30
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,30 -2,15 -3,10 -5,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -30.
-1+30=29 -2+15=13 -3+10=7 -5+6=1
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(2x^{2}-5x\right)+\left(6x-15\right)
Skriv om 2x^{2}+x-15 som \left(2x^{2}-5x\right)+\left(6x-15\right).
x\left(2x-5\right)+3\left(2x-5\right)
Utfaktor x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(2x-5\right)\left(x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-5 genom att använda distributivitet.
2x^{2}+x-15=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 2\left(-15\right)}}{2\times 2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 2\left(-15\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1-8\left(-15\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-1±\sqrt{1+120}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -15.
x=\frac{-1±\sqrt{121}}{2\times 2}
Addera 1 till 120.
x=\frac{-1±11}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{-1±11}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{10}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±11}{4} när ± är plus. Addera -1 till 11.
x=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{10}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±11}{4} när ± är minus. Subtrahera 11 från -1.
x=-3
Dela -12 med 4.
2x^{2}+x-15=2\left(x-\frac{5}{2}\right)\left(x-\left(-3\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{5}{2} och x_{2} med -3.
2x^{2}+x-15=2\left(x-\frac{5}{2}\right)\left(x+3\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
2x^{2}+x-15=2\times \frac{2x-5}{2}\left(x+3\right)
Subtrahera \frac{5}{2} från x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
2x^{2}+x-15=\left(2x-5\right)\left(x+3\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 2 i 2 och 2.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}