Lös ut y
y = \frac{\sqrt{2} + 2}{3} \approx 1,138071187
y=\frac{2-\sqrt{2}}{3}\approx 0,195262146
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
9y^{2}-12y+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{\left(-12\right)^{2}-4\times 9\times 2}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med -12 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-4\times 9\times 2}}{2\times 9}
Kvadrera -12.
y=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-36\times 2}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
y=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-72}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med 2.
y=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{72}}{2\times 9}
Addera 144 till -72.
y=\frac{-\left(-12\right)±6\sqrt{2}}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 72.
y=\frac{12±6\sqrt{2}}{2\times 9}
Motsatsen till -12 är 12.
y=\frac{12±6\sqrt{2}}{18}
Multiplicera 2 med 9.
y=\frac{6\sqrt{2}+12}{18}
Lös nu ekvationen y=\frac{12±6\sqrt{2}}{18} när ± är plus. Addera 12 till 6\sqrt{2}.
y=\frac{\sqrt{2}+2}{3}
Dela 12+6\sqrt{2} med 18.
y=\frac{12-6\sqrt{2}}{18}
Lös nu ekvationen y=\frac{12±6\sqrt{2}}{18} när ± är minus. Subtrahera 6\sqrt{2} från 12.
y=\frac{2-\sqrt{2}}{3}
Dela 12-6\sqrt{2} med 18.
y=\frac{\sqrt{2}+2}{3} y=\frac{2-\sqrt{2}}{3}
Ekvationen har lösts.
9y^{2}-12y+2=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
9y^{2}-12y+2-2=-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
9y^{2}-12y=-2
Subtraktion av 2 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{9y^{2}-12y}{9}=-\frac{2}{9}
Dividera båda led med 9.
y^{2}+\left(-\frac{12}{9}\right)y=-\frac{2}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
y^{2}-\frac{4}{3}y=-\frac{2}{9}
Minska bråktalet \frac{-12}{9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
y^{2}-\frac{4}{3}y+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}=-\frac{2}{9}+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-\frac{4}{3}y+\frac{4}{9}=\frac{-2+4}{9}
Kvadrera -\frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-\frac{4}{3}y+\frac{4}{9}=\frac{2}{9}
Addera -\frac{2}{9} till \frac{4}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y-\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{2}{9}
Faktorisera y^{2}-\frac{4}{3}y+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{2}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{2}{3}=\frac{\sqrt{2}}{3} y-\frac{2}{3}=-\frac{\sqrt{2}}{3}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{2}+2}{3} y=\frac{2-\sqrt{2}}{3}
Addera \frac{2}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}