Faktorisera
3\left(x-2\right)\left(3x+1\right)
Beräkna
3\left(x-2\right)\left(3x+1\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3\left(3x^{2}-5x-2\right)
Bryt ut 3.
a+b=-5 ab=3\left(-2\right)=-6
Överväg 3x^{2}-5x-2. Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(3x^{2}-6x\right)+\left(x-2\right)
Skriv om 3x^{2}-5x-2 som \left(3x^{2}-6x\right)+\left(x-2\right).
3x\left(x-2\right)+x-2
Bryt ut 3x i 3x^{2}-6x.
\left(x-2\right)\left(3x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
3\left(x-2\right)\left(3x+1\right)
Skriv om det fullständiga faktoriserade uttrycket.
9x^{2}-15x-6=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{\left(-15\right)^{2}-4\times 9\left(-6\right)}}{2\times 9}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-4\times 9\left(-6\right)}}{2\times 9}
Kvadrera -15.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-36\left(-6\right)}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225+216}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med -6.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{441}}{2\times 9}
Addera 225 till 216.
x=\frac{-\left(-15\right)±21}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 441.
x=\frac{15±21}{2\times 9}
Motsatsen till -15 är 15.
x=\frac{15±21}{18}
Multiplicera 2 med 9.
x=\frac{36}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±21}{18} när ± är plus. Addera 15 till 21.
x=2
Dela 36 med 18.
x=-\frac{6}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±21}{18} när ± är minus. Subtrahera 21 från 15.
x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-6}{18} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
9x^{2}-15x-6=9\left(x-2\right)\left(x-\left(-\frac{1}{3}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 2 och x_{2} med -\frac{1}{3}.
9x^{2}-15x-6=9\left(x-2\right)\left(x+\frac{1}{3}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
9x^{2}-15x-6=9\left(x-2\right)\times \frac{3x+1}{3}
Addera \frac{1}{3} till x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
9x^{2}-15x-6=3\left(x-2\right)\left(3x+1\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 3 i 9 och 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}