Lös ut x
x=\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}\approx 0,100925213
x=-\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}\approx -1,100925213
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
9x^{2}+9x=1
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
9x^{2}+9x-1=1-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
9x^{2}+9x-1=0
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-9±\sqrt{9^{2}-4\times 9\left(-1\right)}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med 9 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-9±\sqrt{81-4\times 9\left(-1\right)}}{2\times 9}
Kvadrera 9.
x=\frac{-9±\sqrt{81-36\left(-1\right)}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
x=\frac{-9±\sqrt{81+36}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med -1.
x=\frac{-9±\sqrt{117}}{2\times 9}
Addera 81 till 36.
x=\frac{-9±3\sqrt{13}}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 117.
x=\frac{-9±3\sqrt{13}}{18}
Multiplicera 2 med 9.
x=\frac{3\sqrt{13}-9}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-9±3\sqrt{13}}{18} när ± är plus. Addera -9 till 3\sqrt{13}.
x=\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}
Dela -9+3\sqrt{13} med 18.
x=\frac{-3\sqrt{13}-9}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-9±3\sqrt{13}}{18} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{13} från -9.
x=-\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}
Dela -9-3\sqrt{13} med 18.
x=\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
9x^{2}+9x=1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{9x^{2}+9x}{9}=\frac{1}{9}
Dividera båda led med 9.
x^{2}+\frac{9}{9}x=\frac{1}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
x^{2}+x=\frac{1}{9}
Dela 9 med 9.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{9}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{1}{9}+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{13}{36}
Addera \frac{1}{9} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{13}{36}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{13}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{13}}{6} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{13}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{13}}{6}-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}