Lös ut x
x = \frac{\sqrt{91} + 1}{3} \approx 3,513130671
x=\frac{1-\sqrt{91}}{3}\approx -2,846464005
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{3}{2}x^{2}-x=15
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
\frac{3}{2}x^{2}-x-15=15-15
Subtrahera 15 från båda ekvationsled.
\frac{3}{2}x^{2}-x-15=0
Subtraktion av 15 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times \frac{3}{2}\left(-15\right)}}{2\times \frac{3}{2}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{3}{2}, b med -1 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-6\left(-15\right)}}{2\times \frac{3}{2}}
Multiplicera -4 med \frac{3}{2}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+90}}{2\times \frac{3}{2}}
Multiplicera -6 med -15.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{91}}{2\times \frac{3}{2}}
Addera 1 till 90.
x=\frac{1±\sqrt{91}}{2\times \frac{3}{2}}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±\sqrt{91}}{3}
Multiplicera 2 med \frac{3}{2}.
x=\frac{\sqrt{91}+1}{3}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{91}}{3} när ± är plus. Addera 1 till \sqrt{91}.
x=\frac{1-\sqrt{91}}{3}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{91}}{3} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{91} från 1.
x=\frac{\sqrt{91}+1}{3} x=\frac{1-\sqrt{91}}{3}
Ekvationen har lösts.
\frac{3}{2}x^{2}-x=15
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{\frac{3}{2}x^{2}-x}{\frac{3}{2}}=\frac{15}{\frac{3}{2}}
Dela båda ekvationsled med \frac{3}{2}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
x^{2}+\left(-\frac{1}{\frac{3}{2}}\right)x=\frac{15}{\frac{3}{2}}
Division med \frac{3}{2} tar ut multiplikationen med \frac{3}{2}.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{15}{\frac{3}{2}}
Dela -1 med \frac{3}{2} genom att multiplicera -1 med reciproken till \frac{3}{2}.
x^{2}-\frac{2}{3}x=10
Dela 15 med \frac{3}{2} genom att multiplicera 15 med reciproken till \frac{3}{2}.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=10+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=10+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{91}{9}
Addera 10 till \frac{1}{9}.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{91}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{91}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{\sqrt{91}}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{\sqrt{91}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{91}+1}{3} x=\frac{1-\sqrt{91}}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}