Lös ut x
x=\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}\approx 1,112372436
x=-\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}\approx -0,112372436
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
8x^{2}-8x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 8\left(-1\right)}}{2\times 8}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 8, b med -8 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 8\left(-1\right)}}{2\times 8}
Kvadrera -8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-32\left(-1\right)}}{2\times 8}
Multiplicera -4 med 8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64+32}}{2\times 8}
Multiplicera -32 med -1.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{96}}{2\times 8}
Addera 64 till 32.
x=\frac{-\left(-8\right)±4\sqrt{6}}{2\times 8}
Dra kvadratroten ur 96.
x=\frac{8±4\sqrt{6}}{2\times 8}
Motsatsen till -8 är 8.
x=\frac{8±4\sqrt{6}}{16}
Multiplicera 2 med 8.
x=\frac{4\sqrt{6}+8}{16}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±4\sqrt{6}}{16} när ± är plus. Addera 8 till 4\sqrt{6}.
x=\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}
Dela 8+4\sqrt{6} med 16.
x=\frac{8-4\sqrt{6}}{16}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±4\sqrt{6}}{16} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{6} från 8.
x=-\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}
Dela 8-4\sqrt{6} med 16.
x=\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
8x^{2}-8x-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
8x^{2}-8x-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
8x^{2}-8x=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
8x^{2}-8x=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{8x^{2}-8x}{8}=\frac{1}{8}
Dividera båda led med 8.
x^{2}+\left(-\frac{8}{8}\right)x=\frac{1}{8}
Division med 8 tar ut multiplikationen med 8.
x^{2}-x=\frac{1}{8}
Dela -8 med 8.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{8}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{1}{8}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{3}{8}
Addera \frac{1}{8} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{8}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{8}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{6}}{4} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{6}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{6}}{4}+\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}