Faktorisera
8\left(v-\frac{15-3\sqrt{89}}{16}\right)\left(v-\frac{3\sqrt{89}+15}{16}\right)
Beräkna
8v^{2}-15v-18
Aktie
Kopieras till Urklipp
8v^{2}-15v-18=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
v=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{\left(-15\right)^{2}-4\times 8\left(-18\right)}}{2\times 8}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
v=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-4\times 8\left(-18\right)}}{2\times 8}
Kvadrera -15.
v=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-32\left(-18\right)}}{2\times 8}
Multiplicera -4 med 8.
v=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225+576}}{2\times 8}
Multiplicera -32 med -18.
v=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{801}}{2\times 8}
Addera 225 till 576.
v=\frac{-\left(-15\right)±3\sqrt{89}}{2\times 8}
Dra kvadratroten ur 801.
v=\frac{15±3\sqrt{89}}{2\times 8}
Motsatsen till -15 är 15.
v=\frac{15±3\sqrt{89}}{16}
Multiplicera 2 med 8.
v=\frac{3\sqrt{89}+15}{16}
Lös nu ekvationen v=\frac{15±3\sqrt{89}}{16} när ± är plus. Addera 15 till 3\sqrt{89}.
v=\frac{15-3\sqrt{89}}{16}
Lös nu ekvationen v=\frac{15±3\sqrt{89}}{16} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{89} från 15.
8v^{2}-15v-18=8\left(v-\frac{3\sqrt{89}+15}{16}\right)\left(v-\frac{15-3\sqrt{89}}{16}\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{15+3\sqrt{89}}{16} och x_{2} med \frac{15-3\sqrt{89}}{16}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}