Lös ut x
x=\frac{\sqrt{22}+1}{7}\approx 0,812916537
x=\frac{1-\sqrt{22}}{7}\approx -0,527202251
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
7x^{2}-2x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 7\left(-3\right)}}{2\times 7}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 7, b med -2 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 7\left(-3\right)}}{2\times 7}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-28\left(-3\right)}}{2\times 7}
Multiplicera -4 med 7.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+84}}{2\times 7}
Multiplicera -28 med -3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{88}}{2\times 7}
Addera 4 till 84.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{22}}{2\times 7}
Dra kvadratroten ur 88.
x=\frac{2±2\sqrt{22}}{2\times 7}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{22}}{14}
Multiplicera 2 med 7.
x=\frac{2\sqrt{22}+2}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{22}}{14} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{22}.
x=\frac{\sqrt{22}+1}{7}
Dela 2+2\sqrt{22} med 14.
x=\frac{2-2\sqrt{22}}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{22}}{14} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{22} från 2.
x=\frac{1-\sqrt{22}}{7}
Dela 2-2\sqrt{22} med 14.
x=\frac{\sqrt{22}+1}{7} x=\frac{1-\sqrt{22}}{7}
Ekvationen har lösts.
7x^{2}-2x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
7x^{2}-2x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
7x^{2}-2x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
7x^{2}-2x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{7x^{2}-2x}{7}=\frac{3}{7}
Dividera båda led med 7.
x^{2}-\frac{2}{7}x=\frac{3}{7}
Division med 7 tar ut multiplikationen med 7.
x^{2}-\frac{2}{7}x+\left(-\frac{1}{7}\right)^{2}=\frac{3}{7}+\left(-\frac{1}{7}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{7}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{7} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}=\frac{3}{7}+\frac{1}{49}
Kvadrera -\frac{1}{7} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}=\frac{22}{49}
Addera \frac{3}{7} till \frac{1}{49} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{7}\right)^{2}=\frac{22}{49}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{7}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{22}{49}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{7}=\frac{\sqrt{22}}{7} x-\frac{1}{7}=-\frac{\sqrt{22}}{7}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{22}+1}{7} x=\frac{1-\sqrt{22}}{7}
Addera \frac{1}{7} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}