Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-1+\sqrt{6}i}{7}\approx -0,142857143+0,349927106i
x=\frac{-\sqrt{6}i-1}{7}\approx -0,142857143-0,349927106i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
7x^{2}+2x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 7}}{2\times 7}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 7, b med 2 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 7}}{2\times 7}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-28}}{2\times 7}
Multiplicera -4 med 7.
x=\frac{-2±\sqrt{-24}}{2\times 7}
Addera 4 till -28.
x=\frac{-2±2\sqrt{6}i}{2\times 7}
Dra kvadratroten ur -24.
x=\frac{-2±2\sqrt{6}i}{14}
Multiplicera 2 med 7.
x=\frac{-2+2\sqrt{6}i}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{6}i}{14} när ± är plus. Addera -2 till 2i\sqrt{6}.
x=\frac{-1+\sqrt{6}i}{7}
Dela -2+2i\sqrt{6} med 14.
x=\frac{-2\sqrt{6}i-2}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{6}i}{14} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{6} från -2.
x=\frac{-\sqrt{6}i-1}{7}
Dela -2-2i\sqrt{6} med 14.
x=\frac{-1+\sqrt{6}i}{7} x=\frac{-\sqrt{6}i-1}{7}
Ekvationen har lösts.
7x^{2}+2x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
7x^{2}+2x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
7x^{2}+2x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{7x^{2}+2x}{7}=-\frac{1}{7}
Dividera båda led med 7.
x^{2}+\frac{2}{7}x=-\frac{1}{7}
Division med 7 tar ut multiplikationen med 7.
x^{2}+\frac{2}{7}x+\left(\frac{1}{7}\right)^{2}=-\frac{1}{7}+\left(\frac{1}{7}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{7}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{7} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}=-\frac{1}{7}+\frac{1}{49}
Kvadrera \frac{1}{7} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}=-\frac{6}{49}
Addera -\frac{1}{7} till \frac{1}{49} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{7}\right)^{2}=-\frac{6}{49}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{7}x+\frac{1}{49}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{7}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{6}{49}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{7}=\frac{\sqrt{6}i}{7} x+\frac{1}{7}=-\frac{\sqrt{6}i}{7}
Förenkla.
x=\frac{-1+\sqrt{6}i}{7} x=\frac{-\sqrt{6}i-1}{7}
Subtrahera \frac{1}{7} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}