Lös ut x
x = \frac{\sqrt{149} + 3}{14} \approx 1,086182544
x=\frac{3-\sqrt{149}}{14}\approx -0,657611115
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
7x^{2}-3x-5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 7\left(-5\right)}}{2\times 7}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 7, b med -3 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 7\left(-5\right)}}{2\times 7}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-28\left(-5\right)}}{2\times 7}
Multiplicera -4 med 7.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+140}}{2\times 7}
Multiplicera -28 med -5.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{149}}{2\times 7}
Addera 9 till 140.
x=\frac{3±\sqrt{149}}{2\times 7}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±\sqrt{149}}{14}
Multiplicera 2 med 7.
x=\frac{\sqrt{149}+3}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{149}}{14} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{149}.
x=\frac{3-\sqrt{149}}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{149}}{14} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{149} från 3.
x=\frac{\sqrt{149}+3}{14} x=\frac{3-\sqrt{149}}{14}
Ekvationen har lösts.
7x^{2}-3x-5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
7x^{2}-3x-5-\left(-5\right)=-\left(-5\right)
Addera 5 till båda ekvationsled.
7x^{2}-3x=-\left(-5\right)
Subtraktion av -5 från sig självt ger 0 som resultat.
7x^{2}-3x=5
Subtrahera -5 från 0.
\frac{7x^{2}-3x}{7}=\frac{5}{7}
Dividera båda led med 7.
x^{2}-\frac{3}{7}x=\frac{5}{7}
Division med 7 tar ut multiplikationen med 7.
x^{2}-\frac{3}{7}x+\left(-\frac{3}{14}\right)^{2}=\frac{5}{7}+\left(-\frac{3}{14}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{14}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{14} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{7}x+\frac{9}{196}=\frac{5}{7}+\frac{9}{196}
Kvadrera -\frac{3}{14} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{7}x+\frac{9}{196}=\frac{149}{196}
Addera \frac{5}{7} till \frac{9}{196} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{14}\right)^{2}=\frac{149}{196}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{7}x+\frac{9}{196}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{14}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{149}{196}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{14}=\frac{\sqrt{149}}{14} x-\frac{3}{14}=-\frac{\sqrt{149}}{14}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{149}+3}{14} x=\frac{3-\sqrt{149}}{14}
Addera \frac{3}{14} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}