Lös ut x
x=\frac{1}{3}\approx 0,333333333
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x-1-9x^{2}=0
Subtrahera 9x^{2} från båda led.
-9x^{2}+6x-1=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=6 ab=-9\left(-1\right)=9
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -9x^{2}+ax+bx-1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,9 3,3
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 9.
1+9=10 3+3=6
Beräkna summan för varje par.
a=3 b=3
Lösningen är det par som ger Summa 6.
\left(-9x^{2}+3x\right)+\left(3x-1\right)
Skriv om -9x^{2}+6x-1 som \left(-9x^{2}+3x\right)+\left(3x-1\right).
-3x\left(3x-1\right)+3x-1
Bryt ut -3x i -9x^{2}+3x.
\left(3x-1\right)\left(-3x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{3} x=\frac{1}{3}
Lös 3x-1=0 och -3x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x-1-9x^{2}=0
Subtrahera 9x^{2} från båda led.
-9x^{2}+6x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-9\right)\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -9, b med 6 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-9\right)\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+36\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera -4 med -9.
x=\frac{-6±\sqrt{36-36}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera 36 med -1.
x=\frac{-6±\sqrt{0}}{2\left(-9\right)}
Addera 36 till -36.
x=-\frac{6}{2\left(-9\right)}
Dra kvadratroten ur 0.
x=-\frac{6}{-18}
Multiplicera 2 med -9.
x=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-6}{-18} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
6x-1-9x^{2}=0
Subtrahera 9x^{2} från båda led.
6x-9x^{2}=1
Lägg till 1 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
-9x^{2}+6x=1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-9x^{2}+6x}{-9}=\frac{1}{-9}
Dividera båda led med -9.
x^{2}+\frac{6}{-9}x=\frac{1}{-9}
Division med -9 tar ut multiplikationen med -9.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{1}{-9}
Minska bråktalet \frac{6}{-9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=-\frac{1}{9}
Dela 1 med -9.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=-\frac{1}{9}+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{-1+1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=0
Addera -\frac{1}{9} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=0
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{0}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=0 x-\frac{1}{3}=0
Förenkla.
x=\frac{1}{3} x=\frac{1}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
x=\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts. Lösningarna är samma.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}