6500 = n [ 595 - 15 n )
Lös ut n
n=\frac{119+\sqrt{1439}i}{6}\approx 19,833333333+6,322358913i
n=\frac{-\sqrt{1439}i+119}{6}\approx 19,833333333-6,322358913i
Aktie
Kopieras till Urklipp
6500=595n-15n^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n med 595-15n.
595n-15n^{2}=6500
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
595n-15n^{2}-6500=0
Subtrahera 6500 från båda led.
-15n^{2}+595n-6500=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-595±\sqrt{595^{2}-4\left(-15\right)\left(-6500\right)}}{2\left(-15\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -15, b med 595 och c med -6500 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-595±\sqrt{354025-4\left(-15\right)\left(-6500\right)}}{2\left(-15\right)}
Kvadrera 595.
n=\frac{-595±\sqrt{354025+60\left(-6500\right)}}{2\left(-15\right)}
Multiplicera -4 med -15.
n=\frac{-595±\sqrt{354025-390000}}{2\left(-15\right)}
Multiplicera 60 med -6500.
n=\frac{-595±\sqrt{-35975}}{2\left(-15\right)}
Addera 354025 till -390000.
n=\frac{-595±5\sqrt{1439}i}{2\left(-15\right)}
Dra kvadratroten ur -35975.
n=\frac{-595±5\sqrt{1439}i}{-30}
Multiplicera 2 med -15.
n=\frac{-595+5\sqrt{1439}i}{-30}
Lös nu ekvationen n=\frac{-595±5\sqrt{1439}i}{-30} när ± är plus. Addera -595 till 5i\sqrt{1439}.
n=\frac{-\sqrt{1439}i+119}{6}
Dela -595+5i\sqrt{1439} med -30.
n=\frac{-5\sqrt{1439}i-595}{-30}
Lös nu ekvationen n=\frac{-595±5\sqrt{1439}i}{-30} när ± är minus. Subtrahera 5i\sqrt{1439} från -595.
n=\frac{119+\sqrt{1439}i}{6}
Dela -595-5i\sqrt{1439} med -30.
n=\frac{-\sqrt{1439}i+119}{6} n=\frac{119+\sqrt{1439}i}{6}
Ekvationen har lösts.
6500=595n-15n^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n med 595-15n.
595n-15n^{2}=6500
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
-15n^{2}+595n=6500
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-15n^{2}+595n}{-15}=\frac{6500}{-15}
Dividera båda led med -15.
n^{2}+\frac{595}{-15}n=\frac{6500}{-15}
Division med -15 tar ut multiplikationen med -15.
n^{2}-\frac{119}{3}n=\frac{6500}{-15}
Minska bråktalet \frac{595}{-15} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 5.
n^{2}-\frac{119}{3}n=-\frac{1300}{3}
Minska bråktalet \frac{6500}{-15} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 5.
n^{2}-\frac{119}{3}n+\left(-\frac{119}{6}\right)^{2}=-\frac{1300}{3}+\left(-\frac{119}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{119}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{119}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{119}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-\frac{119}{3}n+\frac{14161}{36}=-\frac{1300}{3}+\frac{14161}{36}
Kvadrera -\frac{119}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}-\frac{119}{3}n+\frac{14161}{36}=-\frac{1439}{36}
Addera -\frac{1300}{3} till \frac{14161}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(n-\frac{119}{6}\right)^{2}=-\frac{1439}{36}
Faktorisera n^{2}-\frac{119}{3}n+\frac{14161}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-\frac{119}{6}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1439}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-\frac{119}{6}=\frac{\sqrt{1439}i}{6} n-\frac{119}{6}=-\frac{\sqrt{1439}i}{6}
Förenkla.
n=\frac{119+\sqrt{1439}i}{6} n=\frac{-\sqrt{1439}i+119}{6}
Addera \frac{119}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}