Lös ut y
y=\frac{1}{3}\approx 0,333333333
y = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
Graf
Frågesport
Polynomial
6 y ^ { 2 } - 17 y + 5 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-17 ab=6\times 5=30
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6y^{2}+ay+by+5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-30 -2,-15 -3,-10 -5,-6
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 30.
-1-30=-31 -2-15=-17 -3-10=-13 -5-6=-11
Beräkna summan för varje par.
a=-15 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa -17.
\left(6y^{2}-15y\right)+\left(-2y+5\right)
Skriv om 6y^{2}-17y+5 som \left(6y^{2}-15y\right)+\left(-2y+5\right).
3y\left(2y-5\right)-\left(2y-5\right)
Utfaktor 3y i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(2y-5\right)\left(3y-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2y-5 genom att använda distributivitet.
y=\frac{5}{2} y=\frac{1}{3}
Lös 2y-5=0 och 3y-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6y^{2}-17y+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-17\right)±\sqrt{\left(-17\right)^{2}-4\times 6\times 5}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -17 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-17\right)±\sqrt{289-4\times 6\times 5}}{2\times 6}
Kvadrera -17.
y=\frac{-\left(-17\right)±\sqrt{289-24\times 5}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
y=\frac{-\left(-17\right)±\sqrt{289-120}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med 5.
y=\frac{-\left(-17\right)±\sqrt{169}}{2\times 6}
Addera 289 till -120.
y=\frac{-\left(-17\right)±13}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 169.
y=\frac{17±13}{2\times 6}
Motsatsen till -17 är 17.
y=\frac{17±13}{12}
Multiplicera 2 med 6.
y=\frac{30}{12}
Lös nu ekvationen y=\frac{17±13}{12} när ± är plus. Addera 17 till 13.
y=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{30}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
y=\frac{4}{12}
Lös nu ekvationen y=\frac{17±13}{12} när ± är minus. Subtrahera 13 från 17.
y=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
y=\frac{5}{2} y=\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
6y^{2}-17y+5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6y^{2}-17y+5-5=-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
6y^{2}-17y=-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{6y^{2}-17y}{6}=-\frac{5}{6}
Dividera båda led med 6.
y^{2}-\frac{17}{6}y=-\frac{5}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
y^{2}-\frac{17}{6}y+\left(-\frac{17}{12}\right)^{2}=-\frac{5}{6}+\left(-\frac{17}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{17}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{17}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{17}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-\frac{17}{6}y+\frac{289}{144}=-\frac{5}{6}+\frac{289}{144}
Kvadrera -\frac{17}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-\frac{17}{6}y+\frac{289}{144}=\frac{169}{144}
Addera -\frac{5}{6} till \frac{289}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y-\frac{17}{12}\right)^{2}=\frac{169}{144}
Faktorisera y^{2}-\frac{17}{6}y+\frac{289}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{17}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{169}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{17}{12}=\frac{13}{12} y-\frac{17}{12}=-\frac{13}{12}
Förenkla.
y=\frac{5}{2} y=\frac{1}{3}
Addera \frac{17}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}