Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x = \frac{5}{3} = 1\frac{2}{3} \approx 1,666666667
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x^{2}-x-15=0
Subtrahera 15 från båda led.
a+b=-1 ab=6\left(-15\right)=-90
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6x^{2}+ax+bx-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-90 2,-45 3,-30 5,-18 6,-15 9,-10
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -90.
1-90=-89 2-45=-43 3-30=-27 5-18=-13 6-15=-9 9-10=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-10 b=9
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(6x^{2}-10x\right)+\left(9x-15\right)
Skriv om 6x^{2}-x-15 som \left(6x^{2}-10x\right)+\left(9x-15\right).
2x\left(3x-5\right)+3\left(3x-5\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(3x-5\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-5 genom att använda distributivitet.
x=\frac{5}{3} x=-\frac{3}{2}
Lös 3x-5=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}-x=15
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
6x^{2}-x-15=15-15
Subtrahera 15 från båda ekvationsled.
6x^{2}-x-15=0
Subtraktion av 15 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 6\left(-15\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -1 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-24\left(-15\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+360}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -15.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{361}}{2\times 6}
Addera 1 till 360.
x=\frac{-\left(-1\right)±19}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 361.
x=\frac{1±19}{2\times 6}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±19}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{20}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±19}{12} när ± är plus. Addera 1 till 19.
x=\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{20}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{18}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±19}{12} när ± är minus. Subtrahera 19 från 1.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-18}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=\frac{5}{3} x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}-x=15
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{6x^{2}-x}{6}=\frac{15}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}-\frac{1}{6}x=\frac{15}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}-\frac{1}{6}x=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{15}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}-\frac{1}{6}x+\left(-\frac{1}{12}\right)^{2}=\frac{5}{2}+\left(-\frac{1}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}=\frac{5}{2}+\frac{1}{144}
Kvadrera -\frac{1}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}=\frac{361}{144}
Addera \frac{5}{2} till \frac{1}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{12}\right)^{2}=\frac{361}{144}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{361}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{12}=\frac{19}{12} x-\frac{1}{12}=-\frac{19}{12}
Förenkla.
x=\frac{5}{3} x=-\frac{3}{2}
Addera \frac{1}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}