Lös ut x
x=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Frågesport
Polynomial
6 x ^ { 2 } - 7 x - 3 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-7 ab=6\left(-3\right)=-18
Lös ekvationen genom att faktorisera den vänstra delen med gruppering. Först måste den vänstra sidan skrivas om som 6x^{2}+ax+bx-3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-18 2,-9 3,-6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
1-18=-17 2-9=-7 3-6=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(6x^{2}-9x\right)+\left(2x-3\right)
Skriv om 6x^{2}-7x-3 som \left(6x^{2}-9x\right)+\left(2x-3\right).
3x\left(2x-3\right)+2x-3
Bryt ut 3x i 6x^{2}-9x.
\left(2x-3\right)\left(3x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-3 genom att använda distributivitet.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{1}{3}
Lös 2x-3=0 och 3x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}-7x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 6\left(-3\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -7 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 6\left(-3\right)}}{2\times 6}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-24\left(-3\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49+72}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -3.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{121}}{2\times 6}
Addera 49 till 72.
x=\frac{-\left(-7\right)±11}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{7±11}{2\times 6}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±11}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{18}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±11}{12} när ± är plus. Addera 7 till 11.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{18}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=-\frac{4}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±11}{12} när ± är minus. Subtrahera 11 från 7.
x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-4}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}-7x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}-7x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
6x^{2}-7x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
6x^{2}-7x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{6x^{2}-7x}{6}=\frac{3}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}-\frac{7}{6}x=\frac{3}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}-\frac{7}{6}x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{3}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\left(-\frac{7}{12}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(-\frac{7}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=\frac{1}{2}+\frac{49}{144}
Kvadrera -\frac{7}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=\frac{121}{144}
Addera \frac{1}{2} till \frac{49}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{12}\right)^{2}=\frac{121}{144}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{12}=\frac{11}{12} x-\frac{7}{12}=-\frac{11}{12}
Förenkla.
x=\frac{3}{2} x=-\frac{1}{3}
Addera \frac{7}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}