Lös ut x
x=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-x-2=0
Dividera båda led med 2.
a+b=-1 ab=3\left(-2\right)=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 3x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(3x^{2}-3x\right)+\left(2x-2\right)
Skriv om 3x^{2}-x-2 som \left(3x^{2}-3x\right)+\left(2x-2\right).
3x\left(x-1\right)+2\left(x-1\right)
Utfaktor 3x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(x-1\right)\left(3x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-\frac{2}{3}
Lös x-1=0 och 3x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}-2x-4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 6\left(-4\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -2 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 6\left(-4\right)}}{2\times 6}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-24\left(-4\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+96}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -4.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{100}}{2\times 6}
Addera 4 till 96.
x=\frac{-\left(-2\right)±10}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 100.
x=\frac{2±10}{2\times 6}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±10}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{12}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±10}{12} när ± är plus. Addera 2 till 10.
x=1
Dela 12 med 12.
x=-\frac{8}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±10}{12} när ± är minus. Subtrahera 10 från 2.
x=-\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{-8}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=1 x=-\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}-2x-4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}-2x-4-\left(-4\right)=-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
6x^{2}-2x=-\left(-4\right)
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
6x^{2}-2x=4
Subtrahera -4 från 0.
\frac{6x^{2}-2x}{6}=\frac{4}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\left(-\frac{2}{6}\right)x=\frac{4}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{4}{6}
Minska bråktalet \frac{-2}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{2}{3}+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{2}{3}+\frac{1}{36}
Kvadrera -\frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{25}{36}
Addera \frac{2}{3} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{25}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{6}=\frac{5}{6} x-\frac{1}{6}=-\frac{5}{6}
Förenkla.
x=1 x=-\frac{2}{3}
Addera \frac{1}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}