Lös ut p
p=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
p = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
6p^{2}-5-13p=0
Subtrahera 13p från båda led.
6p^{2}-13p-5=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-13 ab=6\left(-5\right)=-30
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6p^{2}+ap+bp-5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-30 2,-15 3,-10 5,-6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -30.
1-30=-29 2-15=-13 3-10=-7 5-6=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-15 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -13.
\left(6p^{2}-15p\right)+\left(2p-5\right)
Skriv om 6p^{2}-13p-5 som \left(6p^{2}-15p\right)+\left(2p-5\right).
3p\left(2p-5\right)+2p-5
Bryt ut 3p i 6p^{2}-15p.
\left(2p-5\right)\left(3p+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2p-5 genom att använda distributivitet.
p=\frac{5}{2} p=-\frac{1}{3}
Lös 2p-5=0 och 3p+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6p^{2}-5-13p=0
Subtrahera 13p från båda led.
6p^{2}-13p-5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{\left(-13\right)^{2}-4\times 6\left(-5\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -13 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-4\times 6\left(-5\right)}}{2\times 6}
Kvadrera -13.
p=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-24\left(-5\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
p=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169+120}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -5.
p=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{289}}{2\times 6}
Addera 169 till 120.
p=\frac{-\left(-13\right)±17}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 289.
p=\frac{13±17}{2\times 6}
Motsatsen till -13 är 13.
p=\frac{13±17}{12}
Multiplicera 2 med 6.
p=\frac{30}{12}
Lös nu ekvationen p=\frac{13±17}{12} när ± är plus. Addera 13 till 17.
p=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{30}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
p=-\frac{4}{12}
Lös nu ekvationen p=\frac{13±17}{12} när ± är minus. Subtrahera 17 från 13.
p=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-4}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
p=\frac{5}{2} p=-\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
6p^{2}-5-13p=0
Subtrahera 13p från båda led.
6p^{2}-13p=5
Lägg till 5 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{6p^{2}-13p}{6}=\frac{5}{6}
Dividera båda led med 6.
p^{2}-\frac{13}{6}p=\frac{5}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
p^{2}-\frac{13}{6}p+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}=\frac{5}{6}+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{13}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-\frac{13}{6}p+\frac{169}{144}=\frac{5}{6}+\frac{169}{144}
Kvadrera -\frac{13}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-\frac{13}{6}p+\frac{169}{144}=\frac{289}{144}
Addera \frac{5}{6} till \frac{169}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(p-\frac{13}{12}\right)^{2}=\frac{289}{144}
Faktorisera p^{2}-\frac{13}{6}p+\frac{169}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{13}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{289}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{13}{12}=\frac{17}{12} p-\frac{13}{12}=-\frac{17}{12}
Förenkla.
p=\frac{5}{2} p=-\frac{1}{3}
Addera \frac{13}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}