Lös ut x
x=\frac{1}{6}\approx 0,166666667
x=1
Graf
Frågesport
Polynomial
6 { x }^{ 2 } -7x+1=0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-7 ab=6\times 1=6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6x^{2}+ax+bx+1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-6 -2,-3
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 6.
-1-6=-7 -2-3=-5
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=-1
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(6x^{2}-6x\right)+\left(-x+1\right)
Skriv om 6x^{2}-7x+1 som \left(6x^{2}-6x\right)+\left(-x+1\right).
6x\left(x-1\right)-\left(x-1\right)
Utfaktor 6x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(x-1\right)\left(6x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=\frac{1}{6}
Lös x-1=0 och 6x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}-7x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 6}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -7 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 6}}{2\times 6}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-24}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{25}}{2\times 6}
Addera 49 till -24.
x=\frac{-\left(-7\right)±5}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{7±5}{2\times 6}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±5}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{12}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±5}{12} när ± är plus. Addera 7 till 5.
x=1
Dela 12 med 12.
x=\frac{2}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±5}{12} när ± är minus. Subtrahera 5 från 7.
x=\frac{1}{6}
Minska bråktalet \frac{2}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=1 x=\frac{1}{6}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}-7x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}-7x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
6x^{2}-7x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{6x^{2}-7x}{6}=-\frac{1}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}-\frac{7}{6}x=-\frac{1}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\left(-\frac{7}{12}\right)^{2}=-\frac{1}{6}+\left(-\frac{7}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=-\frac{1}{6}+\frac{49}{144}
Kvadrera -\frac{7}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=\frac{25}{144}
Addera -\frac{1}{6} till \frac{49}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{12}\right)^{2}=\frac{25}{144}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{12}=\frac{5}{12} x-\frac{7}{12}=-\frac{5}{12}
Förenkla.
x=1 x=\frac{1}{6}
Addera \frac{7}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}